Flytt!

Kära läsare! 
Efter en längre tids funderande har jag bestämt mig för att flytta den här bloggen. Varför jag flyttar är för att jag har lite issues med Googles storhetsvansinne och hur de behandlar personuppgifter osv. Så jag kommer snart att avsluta mitt konto hos Google och därmed kommer denna blogg att försvinna.

Men ni kan fortsätta följa mina tankar om omställning och odling på http://haraldsblogg.wordpress.com/.

För övrigt rekommenderar jag er alla att ta er en rejäl funderare över hur ni hanterar Google.

På återseende!

//H

Höst

Skördefesten är över, säsongen börjar lida mot sitt slut. Den prunknade grönskan blandas med vemod över att allt snart kommer vara över.

Den sista månaden på Capella är här. 

Standardfrågan för tillfället:

Jaha, vad ska du göra efter Capella?

Svar, i följande ordning:

1. STÖRTA REGERINGEN 

 

2. KROSSA PATRIARKATET 

 

3.  ODLA SKEPPARKRANS

 

 

Trafikmaktordningen Del II

Har tänkt på det här med massbilismen den senaste tiden. Tvånget att ha en bil för att få vardagen att gå ihop med jobb och annat. Det finns få saker som jag avskyr mer än massbilism. Det är så urbota korkat och fördummande. Även om man bortser från hela miljöproblematiken. Att flera olika personer sitter i varsin bil och glor rakt fram ibland i flera timmar om dagen för att ta sig från och till samma ställe. Jag tycker bara att det är sådant slöseri med tid och resurser. Om man tar tåget eller bussen så får man ju möjlighet att arbeta, läsa, sova, fantisera osv och om man cyklar eller går så håller man kroppen i from. Men om man kör bil så gör man absolut ingenting. Möjligtvis att man kan allmänbilda sig lite genom radion och fantisera lite gran men det är inte mycket man kan göra. 

När jag stod och tänkte på det här medan jag omskolade häromdagen så kom jag på att en vän tipsade om en rapport från Planka.nu för något år sedan som behandlade just detta. Trafikmaktordningen heter den och finns att läsa gratis på deras hemsida. Tidigare har jag väl inte varit sådär förtjust i Planka.nu eftersom jag hitintills har tyckt att kollektivtrafiken är något som finansieras delvis gemensamt och då ska man också betala den gemsamma avgiften, annars blir det ju att vissa åker snålskjuts på andra. Dessutom tyckte jag tidigare att hela idén med en avgiftsfri kollektivtrafik var lite pubertal. Men efter att ha läst deras rapport så har jag ändrat uppfattning. 

Under de senaste halvseklet har bilen symboliserat frihet och mångas dröm har varit att skaffa sig en bil. Många vill framhäva bilismen med att sätta individen i centrum och därför har bilismen blivit väldigt förankrad i den liberal ideologin. Och det kan verka så vid en första anblick också. Varje individ med en bil har en nästintill obegränsad möjlighet att röra sig fritt utan någon annan lägger sig i. Liberalismens våta dröm. Men om man särskådar det en aning så ser man att det långtifrån bara handlar om en individ med en bil. Det är ju någon som måste måste finansierar alla dessa vägar som alla bilister ska köra på och då är det näst intill uteslutande samhället/staten som får gå in och bekosta det hela. Och vägar är som ni säkert vet inte billigt. Eftersom det är staten som får stå för notan så är blir det per automatik också ickebilister som får vara med och bekosta alla vägbyggen genom inbetalad skatt. Inte så frihetligt och individbaserat á la liberalismen enligt mig i alla fall. Snarare en kollektivinsats och då har jag inte ens nämnt alla statliga regleringar som finns om vad man får och inte får göra. Det vet vi alla som har tagit körkort. Så här kan man fortsätta länge men summan av kardemumman är att bilismen inte utgår från individen utan från kollektiva åtgärder. 

En annan intressant aspekt av Trafikmaktordningen är klassaspekten. Bilismen innebär frihet för den som har bil och otaliga ågärder görs för att bilister ska ha den möjligheten. Men de som inte har bil glöms bort. För att citera rapporten: 


"...din automobilitet bygger
på någon annans immobilitet. En bil är bara nyckeln till frihet så länge
samhället räknas bort, härav alla bilreklamer som utspelar sig på öde bergsvägar."

Bilismen främjar segregering och skapar klassklyftor. Generellt sett är det den vita medel- och överklassen som har tillgång till bil. De som inte tillhör denna grupp får snällt vänta på nästa buss som för övrigt går för sällan. 

Istället för att subventionera bilismen med dessa ofantliga summor så bör man istället sätta tillgänglighet för alla i fokus. Då är en utbyggd kollektivtrafik ett givet svar. Som dessutom kanske är avgiftsfri. Här har stadsplaneringen stora utmaningar eftersom om tillgängligheten ska öka så krävs det stora åtgärder för bygga ihop samhället igen så att man inte behöver förflytta sig hela tiden bara för att man ska handla osv. Att man stärker lokalsamhället med affärer och kommunal service. På det sättet kan man minska det total resandet samtidigt som tillgängligheten ökar. På det sättet kan man fokusera på åtgärder där kollektivtrafik verkligen behövs istället för sentrialmässigt åkande bara för att ta sig till ICA. 

Sedan kan jag ha en viss kritik mot rapporten och Planka.nu också. Den tar bara hänsyn till staden och landsbygden nämns inte. På landsbygden måste kollektivtrafiken så klart också öka radikalt och man måste stärka lokalsamhällena. Men detta går bara till en viss gräns. Det funkar inte att ha en buss- eller tåglinje som bara har några resenärer. Det är ohållbart både ur ett ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Dessa måste ha bil för att saker och ting ska fungera. 

I alla fall. Jag rekommenderar er att läsa den. 

Haj po! 

Stoppa frölagen!

Det har varit svårt att kunna undgå det. På Facebook och i trädgårdsklassen har den diskuterats intensivt: EU-komissionens förslag till en ny frölag. De första utkasten var så hemska att man nästan började gråta. Tidigare i vår föreslog man att alla fröer måste registreras på en enda frölista och om man sålde eller delade med sig av frön som inte var registrerade skulle detta vara kriminellt. Det som är grundläggande för bevarandet av biologisk mångfald. Detta förslag har nu tagits bort men det är fortfarande en så in i helvete dålig lag. Det gynnar endast de stora fröföretagen som Monsanto m.fl. Och en enfald istället mångfald. 

I texten, hämtad från www.realseeds.co.uk nedan kan man läsa mer om vad den nya frölagen kan komma att innebära.  


Well, what a hectic fortnight. Everyone we know has been lobbying hard, and thanks to the hundreds of thousands of people who have been emailing and writing about this, there were some important last-minute changes to the proposed law.
While it is still a terrible law, it is less bad than the earlier drafts. This is only because so much pressure was brought to bear on them! We must remain vigilant, and fight for improvements to the law as it goes through the EU, and then is translated into UK laws. For now, here is a summary of the current situation. The law itself is linked at the bottom.

WHAT IS THIS LAW?On Monday May 6th a draconian new law was put before the European Commission, which creates new powers to classify and regulate all plant life anywhere in Europe. The "Plant Reproductive Material Law" regulates all plants. It contains immediate restrictions on vegetables and woodland trees. (It also creates powers that can be used to restrict any other plants in the future, but the details of how this will work are left for later.) Under the new law, it will immediately be illegal to grow, reproduce or trade any vegetable seed or tree that has not been tested and approved by a new "EU Plant Variety Agency", who will make a list of approved plants. Moreover, an annual fee must also be paid to the Agency to keep them on the list, and if not paid, they cannot be produced. WHY IS THERE A NEW LAW? Officially, it is to simplify and bring up to date lots of old laws , and 'increase consumer protection'. In reality, it seems to be mostly about the globalised agribusiness seed industry needing new laws to cope with gene patents and plant patents, and to be able to register 'their' industrial varieties or genes safely and securely before selling them in large quantities to industrial farmers, who might otherwise save the seed and sell it or use it themselves without paying a royalty fee. The needs of the millions of people who grow normal vegetables on a normal scale have been overlooked. THERE WAS A FUSS ABOUT THIS- WHAT HAPPENED? The early drafts of the law were badly written. They really did imply that people couldn't even swap their own saved seeds with their neighbours for free. (This may have been simply poor wording, or deliberate, it was not clear which.) And subsequent drafts got more restrictive, not less. Following a huge outcry and intense lobbying from consumer groups, small-scale farmers, genebanks, and even some member-state governements, some last-minute changes were made, which have reduced the impact slightly. It is still a bad law, just not as bad as they initally proposed. WHAT DOES THE LAW SAY? The law starts from the premise that all vegetables, fruit and trees must be officially registered before they can be reproduced or distributed. This obviously is a major restriction on seed availability, as there are all sorts of costs in both time and money dealing with the bureaucracy of a central Plant Variety Agency. Then, after making that the basic rule, there are some exceptions made in limited cases: Home gardeners will be permitted to save and swap unregistered seed without breaking the law. Small organisations can grow and supply unregistered vegetable seed - but only if they have less than 10 employees Seedbanks can grow unregistered seed without breaking the law (but they cannot give it to the public) There might be easier (in an unspecified way) rules for large producers of seeds suitable for organic agriculture etc, in some (unspecified) future legislation - maybe. SURELY THIS IS OK THEN? No, not really. These concessions might be helpful, but are still limited. They are subject to all sorts of 'ifs' and 'buts' in the small print. And the small print hasn't been written yet, and in fact won't written until long after the law has been approved. So we have no idea if they will survive into the final version in any useful form. Remember, they only made these changes after a huge public outcry - and given what they thought was a good idea to start with, our confidence in the process is not high. And the rest of the law is still overly restrictive - there are all sorts of rules about labelling & sealing packets for example - and in the long run will make it much harder for people to get hold of good seeds they want to grow at home or for small scale sustainable agriculture. For years the availability of freely reproducible open-pollinated seedsuitable for sustainable agriculture has been shrinking due to the seed laws, and this new law doesn't address the problem. It just considers the needs of the agri-tech industry and makes it easier for them to market their industrial seed on a big scale. WHAT IS THE BASIC PROBLEM? The real problem is having a starting point that all seeds are prohibited unless officially tested and registered, and then adding some small exceptions as an afterthought. This is really back to front - testing and registration should be voluntary. Then some people (like massive industrial farmers) who might want the sort of seed that can pass certain types of test - they can choose to use the 'officially registered' seed. And normal people would be free to choose freely what they want to grow from all the myriad of normal seed in the world. There are also clauses that mean the above concessions could be removed or reduced at any time in the future without coming back to the Parliament for a vote. NOW WHAT HAPPENS? This is a starting point - it is a draft law, not the final thing. Next it must go to Parliament for modification or approval, so there is still the chance of changes for better or worse. All the competing and vested interests will try to change it for their own benefit. And almost everyone involved - either as a lobbyist or a bureaucrat - is only thinking about the needs of industrial farmers, not small-scale agriculture - even though they have applied the law to both types of seeds. So we must all campaign for small farmers' and home growers' rights, to make sure only improvements are made! WHAT DO WE WANT? This law was written for the needs of the globalised farm-seed industry, who supply seed by the ton to industrial farmers. It should not apply at all to seed used by home gardeners and small market growers, who have very different needs. Freely reproducible seeds are an inalienable part of our heritage. Listing and official certification of vegetable seeds might be helpful for industrial-scale farmers, but it should be a voluntary scheme that people can choose to use if they need it. So we are calling for registration and testing to be voluntary for all non-GMO, non-patented, non-hybrid seed. That would fix all the problems with the law, while still allowing the giant agri-companies to protect their business the way they want. But if that does not happen, if we must have a seed-registration system, then this law really needs improving - because allowing tiny organisations to supply seed outside the regulations is a good start, but it is not sufficient. Only in this way will we have a broad supply of quality seed for the needs of home gardeners and small growers.

Man kan också läsa mer om bakgrunden på Runåbergs hemsida. 

Här nedan kan man skriva på några namninsamlingar mot frölagen och mot Monsanto. 

http://translate.google.co.uk/translate?sl=auto&tl=en&js=n&prev=_t&hl=en&ie=UTF8&eotf=1&u=http%3A//helfen.global2000.at/de/node/19


http://www.avaaz.org/en/monsanto_vs_mother_earth_loc/?fp


http://www.change.org/petitions/ministers-of-the-swedish-government-kick-monsanto-out-of-sweden

Vårflor på capella

Köttiga "piontulpaner", blommande körsbärsträd, bombastiska solnedgångar. Det är det som skymmer sikten för tillfället. 

Bra jobbat med lökprogrammet, Trädgård 2012! 

Varför odlar man vissa saker?

Ibland kan jag bli väldigt provocerad över att man odlar grönsaker eller frukter som är helt menlösa. Jag är för biologisk mångfald och allt det där, det är inte det.  Jag tycker att allt ska få växa fritt. Men om man har bestämt för att verkligen odla något i sin trädgård och ska lägga ned tid, vatten, gödsel, plantjord osv. på det så ska det fanemej vara vettiga växter. Några exempel: 

Rucula (Senapskål)
Okategoriserbar. Det är inte sallat men inte heller någon bladgrönsak med substans. Antingen så smakar rucula inget eller så smakar det beskt som fan. Och ändå är det en sådan hysteri kring rucula att man importerar i massor från Italien. Nä, bannemej. 

Kronärtskocka 
Kräver mycket vatten, mycket näring och mycket omtanke. Dessutom drar de till sig ohyra. Och vad får man tillbaka? Några stjälkblad. Och det är inte så att man ska kunna äta upp dessa rakt av utan det är bara det lilla bladfästet som funkar att stoppa i sig. Visst när man sitter där och skrapar frenetiskt med tänderna och får i sig några gram kronärtskocka så är det gott men är det värt det? Knappast. Jag kan komma på massor med grönsaker som är goda och som också ger en payback för mödan. 

Ingrid Marie (Äpple) 
Äpplen är gott men, kom igen, både mosig mjuk och bitter smak. Det är så Ingrid Marie är. De värsta karaktärerna för ett äpple. Alltid när man var liten och det var jul och man fick frågan om man ville ha ett äpple så svarade man att det ville man såklart. Och sen i efterhand kom man på att fråga vad det var för sorts äpple och så visade det sig att det var Ingrid Marie.... Men man försökte ju äta det ändå för det var ju ändå äpple, men det smakade inget vidare. 

Denna lista kommer med all sannolikhet att kompletteras efterhand! 

Trafikmaktordningen Del I

Det här med att skaffa bil alltså. Jag har själv satt på mig en tvångströja att jag inte ska ha någon bil. Men ändå bubblar tanken om en Volvo 240 upp lite då och då. På ett sätt är det förståligt eftersom jag är uppvuxen på landsbygden där bilen har varit avgörande för utbildning och något slags socialt liv. Efter att jag skaffade körkort och fortfarande bodde hemma så kände jag en stor befrielse över att inte hela tiden vara beroende av mina föräldrar. Men jag tänker att tanken om att skaffa bil inte ska komma upp i en miljömedveten tjugoårings huvud år 2013. Med alla den fakta som vi har om klimatförändringarna och hur mycket bilismen bidrar till det. 
Men ändå finns den där, tanken. Fy vad skönt det hade varit att slippa anpassa sig till den kassa kollektivtrafiken och hela tiden hoppas på andra personers välvilja. Det kan vara så frustrerande ibland. Men jag biter ihop och fyller på mitt jojo-kort. 

Tänk vad trevligt det hade varit om all fundamental samhällsservice hade varit inom cykel eller gång avstånd. Och om det inte hade varit det så hade det funnits en bra kollektivtrafik att luta sig mot. 

Ta till exempel där mina föräldrar bor. Där är den närmaste större byn Löderup som ligger 6-7 kilometer bort. I Löderup finns en F-6 skola med gymnastiksal, vårdcentral, folktandvård, lokalförening och pizzeria. Det finns dessutom en liten mataffär där man kan handla det mest nödvändiga men inget mer. Och den har i princip inget ekologiskt. För att ta sig till Löderup från mina föräldrars hus så måste man köra bil. Det finns ingen buss som går. Man kan cykla om det är fint väder men det skulle i så fall tagit nästan en hel förmiddag/eftermiddag. Och att cykla på vintern är inte att tänka på. Men det finns ingen större anledning att ta sig till Löderup eftersom det inte finns någon riktig mataffär. Istället måste man åka till Ystad. Här är det också bil som gäller eftersom den enda buss som finns går två gånger per dag tidigt på morgonen. Dessutom går den bara skoldagar. Så för att få vardagen att funka så måste mina föräldrar ha bil. Det hade de kanske behövt ändå om det funnits en fungerande kollektivtrafik och en fungerande samhällsservice men istället för att behöva använda bilen i princip var/varannan dag som de gör idag så hade de kanske använt bilen en till två gånger i veckan. En avsevärd skillnad. 

Så visst behövs bilen. Men absolut inte i den utsträckning som idag och inte av så många. Eftersom bilen behövs i framtiden så behöver samhället miljöbilar*. I nulägget så är dessa dyra trots subventioner av den så kallad miljöbilspremien. Typ den enda klimatåtgärden från regeringen. Problemet som jag ser det är att alla kan alla få en subventionerad miljöbil trots skiftande behov. Om man bor i stan så har man ett betydligt mindre behov av en bil än om man bor på landsbygden eftersom man har tillgång till all viktig samhällsservice. Därför anser jag att man borde behovsanpassa miljöbilssubventionerna så att de som är i stort behov av en bil kan köpa en rejält subventionerad miljöbil och de som inte ha så stort behov måste köpa miljöbilen till fullt pris. Med behovsanpassning menar jag tillgänglighet till samhällsservice och arbete. Detta införs samtidigt som man fortsätter att höja bensinskatten successivt så att man på sikt kan fasa ut fossilbränslena samtidigt som man får in pengar till en utbyggnad av kollektivtrafiken och landsbygdsstöd till lokal samhällsservice. På det sättet ser man också till att bara de som verkligen behöver bil har det. För att producera nya bilar kräver ju också en massa transporter och energi. 

Så här hade jag gjort om jag hade fått vara statsminister. Men nu är jag inte det så istället får jag fajtas mot mina tvångstankar om att skaffa en bil. 

Hej! 

*Man kan ju diskutera hur miljövänliga vissa miljöbilar är egentligen. Men jag förutsätter att man subventionerar de som är bäst och inte håller på och ger pengar till en massa etanolbilar osv. 

Det nygamla livet

Fick återse mitt älskade Alvar i helgen. Och Dunderklumpen fick sina blommor...

Är tillbaka på Öland och en vecka har gått sedan jag började. Det känns väldigt bra och lyxigt att få ett år till på Capella. Fast nu i början känns det lite förvirrat och konstigt. Har inte hittat min roll än riktigt. Jag är ju ingen elev längre och tillhör officiellt personalen. Men att sitta och fika med lärarna och diskutera bolån och sådant där som vuxna människor pratar om känns heller inte som min grej. Men jag tänker att det löser sig allt efter som. Eleverna är väldigt trevliga för övrigt. 

Första veckan har jag inventerat frukträdgården och örtagården och omskolat en massa sommarblommor. Vädret har varit lite kinkigt hitintills men idag, söndag, så blev det förbaskat fint väder. Har äntligen kunnat börja samla växter att pressa till mitt herbarium.

Vet inte riktigt vad jag ska skriva mer men jag kände att en statusuppdatering var på sin plats. 

I morgon ska jag förhoppningsvis få köra traktor (YES)!

//H

Råg

Råg is da shit! 

Per Gahrton forever in my heart

Per Gahrton är en klok man. Inte bara för att han var en av dem som startade Miljöpartiet utan även för han skarpsinnigt kan analysera problem och prata politik så alla förstår. Dessutom är han grundaren till Ekologiska ungdomsstiftelsen som varje år ger bidrag till ungdomar som håller på med hållbar utveckling. 

Tidigare i veckan var han med i Sveriges radios program "OBS" och diskuterade försiktighetsprincipen (dvs. om en produkt eller åtgärd inte bevisligen går att klassa som miljöofarlig så bör man stoppa produkten eller åtgärden). Den nyligen utkomna EU-rapporten "Late lessons from early warnings" , som presenteras i programmet, avhandlar miljöproblem ur ett historiskt perspektiv och belyser vilken roll försiktighetsprincipen har eller kunde ha spelat här. Per Gahrton menar på att försiktighetsprincipen allt för länge har åsidosatts av politiker och företag. Det är ganska talande när man ser tillbaka på miljöfarliga ämnen som asbests, DDT, bly osv. där man länge har vetat om att det inte har varit miljösäkra men ändå använt dem, vilket också har fått konsekvenser. 

Per Gahrton drar också paralleller med dagens stora miljöutmaning klimatförändringarna och att försiktighetsprincipen bör gälla även här. Trots alla varningar från forskarvärlden så händer inte mycket inom politiken och näringslivet. Istället är det "business as usual" och klimatåtgärder får snällt vänta tills att "budgeten är i balans". Framtiden får utvisa om vi behöver ta lärdom även här, trots tidiga varningar. 

Per Gahrton forever in my heart!  

Ett av mina favoritklipp på Youtube. Per Gahrton säger "håll truten" till Carl Bildt. Ett initiativ som jag tycker fler borde ta. 

Film om arbete

Tänkvärd och rolig film om arbete. 

Rävarna i Råby

Kom över denna dokumentären om Disa och Tommy som har drivit ekologisk odling i Skåne i 25 år. Nu hotas deras arrende ta slut och den ekologiska odlingen övergå till konventionell med alla de konsekvenser det innebär. Ett livsverk rycks bort i en handvändning. 

Se filmen Rävarna i Råby

Och skriv under namninsamlingen och läs mer: 

http://www.ravarna-i-raby.se 

Blev förbannad på kommunen. Skrev en insändare.

Ystads kommun måste satsa mer

Sveriges regering satte 2006 som mål att i genomsnitt 25 % av all den mat som köps av den offentliga sektorn, exempelvis kommunala skolor och äldreboenden, ska vara ekologiskt 2010. Att regeringen beslutade att öka andelen ekologisk mat är för att ekologisk matproduktion anses överlägsen när det gäller hänsyn till bl.a. miljö, djur och biologisk mångfald. Den offentliga sektorn serverar dagligen tre miljoner måltider och om man då skulle öka inköpen av antalet ekologiska varor ökar man också den totala efterfrågan på ekologisk mat. Detta kommer öka lönsamheten i branschen vilket gör att det blir fler odlare som går över till ekologiskt. Tyvärr lyckades Sverige inte uppnå det här målet (14 %, 2010) och därför valde man att förlänga målet till 2013. Glädjande är att 2011 års resultat har ökat och ligger på 18 % ekologisk mat i offentlig sektor och enligt prognoserna inför kommande år så kommer man att lyckas med att uppnå målet om 25 % ekologisk mat 2013.  

När man ser prognoserna om att Sverige snart kan uppnå sitt nationella mål så undrar man ju vad ens egen hemkommun Ystad gör för att öka på inköpen av ekologisk mat. Tyvärr blir man inte stolt. Man får sitta ganska länge och ögna igenom rankninglistan i undersökningen över de kommuner/landsting som köper mest ekologiskt. Till slut hittar man Ystad kommun på en föga smickrande 165:e plats (232 kommuner/landsting deltog, ekomatcentrum.se). Utav all den mat Ystad kommun köpte in 2011 är endast 7,5 % ekologisk. Varför följer man inte regeringens mål och satsar? I Ystad kommuns mål för ekologisk mat kan man läsa: Inköpen av ekologiska livsmedel till barnomsorg och skolor ska utgöra 25 % av den totala livsmedelsbudgeten. Detta mål sticker inte ut jämfört med andra kommuner men det som är anmärkningsvärt är att man inte har något slutdatum när detta ska vara uppfyllt. Efter 2013 är det väl meningen att man ska sätta upp nya mål och göra nya satsningar men med Ystad kommuns mål vet man inte om man kommer uppnå 25 % inom 10, 20 eller 30 år? Dessutom så omfattas inte äldreomsorgen, som är en stor del av det kommunala ansvaret, av målet. För även om andelen ekologisk mat ökar i Ystad så är det inte tillräckligt för att bidra till det nationella målet. Här måste de ansvariga politikerna gå in och sätta upp ett slutdatum för Ystads mål och också inom de närmaste åren snabba på omställningen med mer ekologiska inköp. Vad har de två ”gröna partierna” Centerpartiet och Miljöpartiet i majoriteten gjort för att öka andelen ekologiskt? Uppenbarligen är det inte tillräckligt. För en 165:e plats är väl inget man är nöjd med?   

Källa: Ekologiskt i offentligt storhushåll 2011

Dagar i februari

Spenderar dagarna med att plugga lignoser, försöka lära mig att rita, göra odlingsplaneringar och gå på kvällskurser med tema jordkällare. Men för det mesta sitter jag bara och längtar till Öland och våren.  

Gnägg sa lasagnen!

Ingen har väl lyckats undgå det. Det är hästkött i folkets lasagne. Till en början när nyheten breakade för en vecka sedan så orkade jag inte ens bry mig (i ärlighetens namn bryr jag mig inte så mycket nu heller). Vad spelar det för roll vad det är för kött, tänkte jag. Det är ju ändå en individ som har fått sätta livet till. Jag tänkte inte sitta och tycka synd om alla köttätare som tvingats till den bittra sanningen att det var ett "husdjur" som man satt och snaskade på. "Men hästar kan man ju inte slakta, de är ju fina djur som våra barn rider på" brukar man ju resonerar. Som om det spelar någon roll. 

   Senare visade det ju sig att man hade hittat hormonstörande preparat i hästköttet som var förbjudna. När detta kom fram kunde jag dra mig till att ranka frågan som ett problem. Det är ju fruktansvärt om några oskyldiga skulle bli sjuka. Men vad beror detta problem på är den reflexmässiga reservationen? Varför riskerar företag sitt rykte, ekonomiska förluster och sina konsumenters hälsa för att stuva ner hästkött i lasagnen istället för nötkött? Jo som vanligt är det prispressen inom livsmedelsindustrin som gör att miljön, djurskydd, kvalitet och sociala rättigheter får stryka på foten. Därför blir reaktionen från Europas köttkonsumenter ganska patetisk. Det är ju dessa som har orsakat allt detta. Man kan ju inte ha kakan och äta den också. Om man köper billigt kött så kan man inte förvänta sig kvaliteten och djurskyddet är säkrad. I och för sig har köttkonsumenterna haft god hjälp av EU:s politiker när det gäller kvalitetsnivån. Exempelvis Sveriges landsbygdsminister Eskil Erlandsson. 

   Så till nästa gång alla köttätare i Europa. Gnäll inte. För ni framstår som tjocka bebisar utan konsekvenstänkande. Det ni istället kan göra är att köpa ekologiskt kött och om ni tycker det är blir för dyrt, dra ner på köttätandet istället för att gå över till icke-ekologsikt.  Det vinner både din hälsa och djuren på. Dessutom kan ni rösta fram vettiga jordbrukspolitiker i nästa EU-val (läs: inte centerpartister alltså). 

Veckans tips från coachen!

 Det du kan göra för att vara 100 % säker på att du inte får i dig hormonstinkande hästkött är att dissa köttet och låta hästen leva. Då kan du till och med vara 110 % säker. Så i stället för att gå och oroa dig kan du nu äta din vegolasagne i lugn och ro. Visst är det praktsikt!  

Viktig och bra debattartikel om vårt förhållande till djuren i Sydsvenskan

http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/hur-lever-vi-tillsammans-med-andra-varelser/

Vegetariska dagen imorgon!

Läste i Fria tidningen att det tydligen är Vegetariska dagen imorgon, den första februari. Tänkte uppmärksamma detta genom att dela med mig av lite bra veganska/vegetariska matbloggar. 

http://vegetarbloggen.com

http://ohsheglows.com

http://hipsterfood.tumblr.com (Driver veganmagasinet Chick pea)

http://vegandad.blogspot.se

Dessutom måste ni se denna fantastiskt härliga musikvideo:

Ha en fin vegetarisk dag imorgon!

Gregory Euclide

Jag håller på att lyssna sönder Bon Ivers senaste album för tillfället. Det är så fantastiskt bra! Men det är inte bara låtarna som är grymma utan även albumets omslag. Bilderna är gjorda av konstnären Gregory Euclide. Jag kollade upp honom och det visade sig att han hade gjort mycket mer än omslaget till Bon Ivers album. Hans konstverk utgår mycket från naturen som speglas i ett sagotillstånd. De påminner lite om John Bauer, Edmund Dulac och resten av det där gänget som var aktiva runt sekelskiftet 1800-1900. De är så vackra att jag vill tapetsera hela mitt rum med dem! 

Här är en länk till hans hemsida: http://www.gregoryeuclide.com

Bra där, Jordbruksverket!

Igår kom Jordbruksverkets rapport: Hållbar köttkonsumtion. I den föreslås en koldioxidskatt på kött eftersom köttkonsumtionen orsakar sådana enorma utsläpp av växthusgaser. Enligt FNO:s rapport "Livestock's long shadow, environmetal issues and options" visar att hela 18 % av de totala utsläppen orsakas av köttproduktionen. 

   Jag har stött på fenomenet köttskatt med just det här argumentet som nämndes ovan: att det är så jäkla skadligt för miljön och djuren med vår köttkonsumtion. Jag har länge tyckt att förslaget är bra men att det låter lite väl utopiskt. Inte kan väl ett sådant här förslag få genomslagskraft hos de stora riksdagspartierna och myndigheterna. Därför blev jag väldigt glad när jag hörde att Jordbruksverket föreslog något så här djärvt(här kan du höra hela rapporteringen). Och att det just var Jordbruksverket och inte Naturvårdsverket som föreslog det. Jordbruksverket är ju generellt mer knuten till producenterna. 

   Jag tror ju inte att en köttskatt kommer att genomföras under den här mandatperioden och speciellt inte med den här regeringen. Landsbygdsministern Eskil Erlandsson (a.k.a köttindustrins stridsspets i miljö- och djurrättsfrågor) var ju snabbt ute och förkastade förslaget med att det var upp till var och en vad man ska äta och att det var bättre att Jordbruksverket istället skulle informera konsumenterna om vad som var bra och dåligt med miljön. Nu är det ju så att flertalet myndigheter har gjort det här under många år. Ändå har köttkonsumtionen ökat med 33 % sedan 1990. Information om problemen med en hög köttkonsumtion hjälper inte när man står i affären och väljer vad man ska äta. Ofta är det då priset som styr eller att man inte ser till helheten som konsument, att man tänker "det skadar väl inte om jag äter lite mer kött". Om alla tänker så (vilket flertalet tydligen gör) så ökar också köttkonsumtionen. 

   Men eftersom frågan nu lyfts och debatteras ökar det möjligheterna för en acceptens. Vid ett eventuellt maktskifte efter nästa val där Miljöpartiet och Västerpartiet (för övrigt de partier som har motionerat i riksdagen om en minskning av köttkonsumtionen) får mer inflyttande över de politiska besluten kan en köttskatt vara möjlig. Men det kan också dröja flera år till innan den allmänna opinionen inser att klimatförändringarnas konsekvenser och att man då måste förändra hela sin livsstil. Jag hoppas ju så klart på att politikerna kan vara mer förutseende än så och införa en radikal klimatpolitik där en köttskatt är inkluderad. 

   Entusiasmen som rådde i början av gårdagen byttes senare till en trött suck över reaktionerna som kom på förslaget. "Rör inte mitt kylskåp" och allt det där. Men jag tänker ändå att detta är ett framsteg eftersom nyhetssändningarna och sociala medier har dominerats av diskussioner om klimatet och djurrätt och köttkonsumtionens inverkan på dessa under hela gårdagen och även idag. 

   För övrigt anser jag att man borde göra en genusanalys av köttskattsdebatten. Samma tidning, en man, en kvinna, två helt olika åsikter om köttkonsumtion och köttskatt: 

En kränkt man

En inte så kränkt kvinna

Slut från mig, hej!

Intressant inlägg på Saltåkvarn-bloggen för ett ekologiskt jordbruk

http://saltakvarn.wordpress.com/2013/01/20/romantisk-bild-av-svenskt-industrijordbruk-hindrar-hallbar-utveckling/

Giftfri mat - en klassfråga

Under året på skolan har vi ju sålt våra egna grönsaker under sommaren och hösten för att få i pengar till våran klassresa. Det har inneburit  att jag har fått testa på att sätta priser på det jag själv har odlat under året. I början så visste man inte så mycket om vad för priser som var rimliga eftersom det är så svårt att värdera den arbetsinsatts som man har lagt ned och sedan uppskatta efterfrågan på lokalodlade ekologiska grönsaker. Klassen försökte följa de riktlinjer vi fått och hålla koll på vad som som sålde bra och vad som sålde dåligt. Men allt eftersom tiden gick så blev vi mer sturska eftersom det var super-lokalodlade ekologiska grönsaker vi sålde. Dessutom var de odlade med kärlek, svett och tårar.  Vi hade fäst oss så vid det vi odlade och tyckte att det var en skam att grönsakerna bara såldes för en tia eller liknade.  Men framför allt var det väl för att vi behövde få in pengar då vi inte hade många månader på oss att tjäna in allt som som behövdes. Detta gjorde att priset på röd-och vitkål sköt i höjden och slutade på 60-70 kr per huvud. Det var förbannat god kål vi hade men man kan ju fråga sig om det var ett rimligt pris när priset för konventionell kål ligger på 5 kr huvudet. Eftersom marknaden i Vickleby (aka, in the middle of nowhere) inte är direkt konkurrensutsatt så sålde vi ändå bra och vi kunde åka på vår klassresa.

Så här i efterhand har jag börjat fundera över det här med priser på ekologisk mat. Generellt är ekologisk mat betydligt dyrare än konventionell mat. Därför är det färre som köper ekologiskt, speciellt om man tjänar dåligt och speciellt om man har en låg utbildning. Därför har tillgången till bra, giftfri mat blivit en klassfråga. Det märktes också när vi stod och sålde grönsaker i somras. Det var inte direkt några ensamstående småbarnsföräldrar som arbetar som städare som handlade av oss utan våra kunder var överklass eller medveten medelklass som semestrade på Öland och som tyckte det var trevligt med lite ekologiska rädisor i sommarsalladen. Jag fick lite samma känsla när jag besökte Green matmarknad i Västra hamnen i Malmö förra veckan. Affären är relativt nyetablerad och har som fokus både vanlig ekologisk mat och mer exklusiva råvaror. Överlag var det bra utbud av ekologiska varor även om jag tyckte att det var lite väl mycket importerat. Men det som gjorde att jag inte blev direkt överförtjust i affären var att den just ligger i Västra hamnen precis intill Turning Torso och att det påminner mer om ett glassigt köpcentrum än en matbutik. Dessutom så har Green matmarknad ett eget parkeringshus. För er som inte har koll på Skåne så är Västra hamnen Malmös svar på solsidan. Allt är nybyggt under 2000-talet och personerna som bor där är därefter. Dessutom är infrastrukturen anpassad till bil i större grad än resten av staden. Priserna på maten i butiken är ungefär som den ekologiska maten är generellt: dyrare än den konventionella. Att man väljer att etablera en ekologisk matbutik där endast socioekonomiskt starka grupper rör sig är förståeligt ur ett ekonomiskt perspektiv men ur ett jämlikhetsperspektiv är det  förkastligt. Då blir det bara de rika eller de med kunskap som kan tillskansa sig en hälsosam och giftfri kost vilket det är idag. Bra ekologisk mat är en klassfråga. 

Detta kräver att producenter och återförsäljare av ekologisk mat tänker efter innan de sätter priserna. Att man inte sätter skyhöga priser bara för att man vet att det finns vissa i samhället som kan betala för det. Priserna ska sättas så att producenterna och matbutikerna går runt och kan ta ut en schysst lön. Inte mer. 

Men ansvaret vilar mest hos våra politiker. Alla måste vara med om vi ska nå ett hållbart samhälle och alla måste kunna få möjligheten att kunna få vara med. Inte bara den medvetne konsumenten. Därför måste det finnas en styrning från politiskt håll som ser till att produktionen av den konventionella matens kostnader och konsekvenser för miljön också återspeglas i priset i mataffären vilket de inte gör idag. Detta gör att fler kan köpa ekologiskt även om de inte har det så fett i plånboken. Och tillgängligheten kommer att öka. Därför är det dags för förtroendevalda att agera. Nu! 

Mat och miljö Del III

Lägger upp några utdrag ur mitt projektarbete på Capella "Mat och miljö -  ett projektarbete om tillvaratagande av grödor och vikten av en ekologisk livsmedelsproduktion".

Situationen för ekologisk mat i Sverige idag

I Sverige så har jordbrukssektorn och livsmedelsförsörjningen genomgått en gigantisk omstrukturering de senaste decennierna. Försörjningsgraden i Sverige har sjunkit rejält sedan 1990. Då var 75 % av maten producerad i Sverige och det var bara speciellvaror som kaffe, te, ris, choklad och kryddor som man importerade. Idag är det bara hälften av maten vi äter som är producerad i Sverige. EU-inträdet gjort det billigare att köpa in mat från andra europeiska länder än att producera den själv. Att matproduktionen i Sverige har minskat är en del av en större trend där antalet svenska lantbrukare minskar. Sedan 1950 har 80 % av de svenska lantbrukarna försvunnit som en konsekvens av att det är svårare att få ekonomin att gå ihop. Antingen måste man utvidga produktionen eller så tvingas man lägga ned vilket har gjort att det svenska lantbruket blivit mer storskaligt med färre ben att stå på. Med de utmaningar som jordbruket står inför både globalt och lokalt för att säkra livsmedelsförsörjningen kan man fråga sig om det inte är en mångfacetterad matproduktion som är bäst för att uppnå ekologi. Långa transporter pga. producenterna kommer längre ifrån konsumenterna och att färre kulturer odlas vilket hit in tills är en konsekvens av storskalighet rimmar åtminstone inte väl med ekologisk odling.

   Även om den ekologiska livsmedelsförsäljningen i jämförelse med den konventionella är pytteliten så ökar den. 2010 var 3,1 % av alla livsmedel som såldes ekologiska. 2011 var motsvarande siffra 3,4 %. Det är en värdemässig ökning med 11 % på ett år och en total omsättning på 9,2 miljarder kronor. En viktig anledning till att försäljningen har ökat under de senaste åren är att den offentliga sektorn, där omkring tre miljoner måltider serveras varje dag, har ökat sina inköp av ekologisk mat. 2006 satte regeringen målet att 2010 ska de ekologiska livsmedelsinköpen uppgå till 25 % inom offentlig sektor, främst då kommuner, landsting och regioner. Detta mål lyckades man inte nå och eftersom regeringen inte har formulerat något nytt mål så är det gamla målet förlängt till 2013. Under de senaste åren har de ekologiska inköpen i offentlig sektor faktiskt kommit ingång rejält och 2011 uppgick de genomsnittliga inköpen till 18 %. Det är en ökning med 30 % på ett år då 2010 års ekologiska andel låg på 14 %. Faktum är att 25 procentsmålet kan nås 2013 om den nuvarande ökningstakten hålls uppe. Under 2011 var det 33 kommuner, landsting och regioner som nådde över 25 procentsmålet. Topp fem är: Lund (43,3 %), Södertälje (41,9 %), Örebro läns landsting (35,4 %), Lerum (34,8 %) och Ockelbo (34,5 %).

   Ett problem är att när man pratar ekologisk mat i offentlig sektor så inbär det inte att den är närproducerad och därmed kan ha släppt ut mycket klimatgaser vid transport. Offentliga organisationer kan inte kräva att några varor ska vara närproducerade upphandlingar pga. att EU:regler sätter stopp för det. Men man måste ändå se det som ett framsteg för att minska rubbningen av ekosystemen.