Mat och miljö Del III

Lägger upp några utdrag ur mitt projektarbete på Capella "Mat och miljö -  ett projektarbete om tillvaratagande av grödor och vikten av en ekologisk livsmedelsproduktion".

Situationen för ekologisk mat i Sverige idag

I Sverige så har jordbrukssektorn och livsmedelsförsörjningen genomgått en gigantisk omstrukturering de senaste decennierna. Försörjningsgraden i Sverige har sjunkit rejält sedan 1990. Då var 75 % av maten producerad i Sverige och det var bara speciellvaror som kaffe, te, ris, choklad och kryddor som man importerade. Idag är det bara hälften av maten vi äter som är producerad i Sverige. EU-inträdet gjort det billigare att köpa in mat från andra europeiska länder än att producera den själv. Att matproduktionen i Sverige har minskat är en del av en större trend där antalet svenska lantbrukare minskar. Sedan 1950 har 80 % av de svenska lantbrukarna försvunnit som en konsekvens av att det är svårare att få ekonomin att gå ihop. Antingen måste man utvidga produktionen eller så tvingas man lägga ned vilket har gjort att det svenska lantbruket blivit mer storskaligt med färre ben att stå på. Med de utmaningar som jordbruket står inför både globalt och lokalt för att säkra livsmedelsförsörjningen kan man fråga sig om det inte är en mångfacetterad matproduktion som är bäst för att uppnå ekologi. Långa transporter pga. producenterna kommer längre ifrån konsumenterna och att färre kulturer odlas vilket hit in tills är en konsekvens av storskalighet rimmar åtminstone inte väl med ekologisk odling.

   Även om den ekologiska livsmedelsförsäljningen i jämförelse med den konventionella är pytteliten så ökar den. 2010 var 3,1 % av alla livsmedel som såldes ekologiska. 2011 var motsvarande siffra 3,4 %. Det är en värdemässig ökning med 11 % på ett år och en total omsättning på 9,2 miljarder kronor. En viktig anledning till att försäljningen har ökat under de senaste åren är att den offentliga sektorn, där omkring tre miljoner måltider serveras varje dag, har ökat sina inköp av ekologisk mat. 2006 satte regeringen målet att 2010 ska de ekologiska livsmedelsinköpen uppgå till 25 % inom offentlig sektor, främst då kommuner, landsting och regioner. Detta mål lyckades man inte nå och eftersom regeringen inte har formulerat något nytt mål så är det gamla målet förlängt till 2013. Under de senaste åren har de ekologiska inköpen i offentlig sektor faktiskt kommit ingång rejält och 2011 uppgick de genomsnittliga inköpen till 18 %. Det är en ökning med 30 % på ett år då 2010 års ekologiska andel låg på 14 %. Faktum är att 25 procentsmålet kan nås 2013 om den nuvarande ökningstakten hålls uppe. Under 2011 var det 33 kommuner, landsting och regioner som nådde över 25 procentsmålet. Topp fem är: Lund (43,3 %), Södertälje (41,9 %), Örebro läns landsting (35,4 %), Lerum (34,8 %) och Ockelbo (34,5 %).

   Ett problem är att när man pratar ekologisk mat i offentlig sektor så inbär det inte att den är närproducerad och därmed kan ha släppt ut mycket klimatgaser vid transport. Offentliga organisationer kan inte kräva att några varor ska vara närproducerade upphandlingar pga. att EU:regler sätter stopp för det. Men man måste ändå se det som ett framsteg för att minska rubbningen av ekosystemen. 

En alternativ dagspress

Som det ser ut nu så är en alternativ dagspress på väg att växa fram. Det är Fria Tidningen och ETC som har beslutat sig för att utöka sin utgivning till fem respektive sju-dagar i veckan. Båda har som fokus miljö, social rättvisa och demokrati. Det behövs i ett allt mer likriktat medialandskap. Båda tidningarna har som mål att öka antalet prenumererande till omkring 9000-10000 för respektive tidning. Det är starkt när det råder tidningskris bland de stora drakarna Svenska Dagbladet, DN osv. 

   Jag prenumererar själv på Fria Tidningen och kan rekommendera den. Man får ha lite överseende med att den kan vara lite ojämn ibland rent textmässigt men jag tycker att det har förbättras redan under den korta tid jag har prenumererat.  

   Fria kommer i maj utöka sin utgivning från två till tre dagar i veckan för att inom något år övergå till fem dagar. ETC planerar att kunna starta sin sjudagars utgivning innan valet 2014. 

Det behövs en alternativ dagspress som kan granska makten utifrån ovan nämnda perspektiv. Allt för länge har allvarliga problem i samhället skyfflats under mattan av våra makthavare utan att den borgligt dominerande dagspressen har reagerat. 

Skriv på för en prenumeration redan idag! 

http://www.fria.nu

http://www.etc.se

Testade ett nytt surdegsbröd igår. Resultatet blev väl minst sagt sådär. Det var endast halvklart när jag tog det ur ugnen. 

Jag hade blivit lite styv i korken efter att mitt första surdegsbröd blev så bra så jag frångick ursprungsreceptet lite här och var. Använde andra mängder mjöl och lät mitt börd ha en kortare jästid. Från och med nu ska jag följa recepten slaviskt. 

Receptet som jag inte följde...

Mat och miljö Del II

Lägger upp några utdrag ur mitt projektarbete på Capella "Mat och miljö -  ett projektarbete om tillvaratagande av grödor och vikten av en ekologisk livsmedelsproduktion".

Konstgödseln och övergödningen

Övergödningen och syrebristen i våra hav sprider mer och mer ut sig som konsekvens av det industriella jordbruket. Kväve, fosfor och kalium fälls ut i grundvattnet som sedan rinner ut i sjöar och hav. Detta har gjort att bl.a. Kattegatt, Öresund och Östersjön lider av övergödning och syrebrist. Idag råder det syrebrist på en yta som motsvarar hela Danmark i Östersjön. Syrebristen uppstår som en konsekvens av övergödningen. Eftersom det produceras mer biomassa än om det inte skulle skett någon övergödning så tvingas mikroorganismerna i haven ta hand om och bryta ned mer död biomassa. Nedbrytningen kräver syre.
   Det är inte bara i haven övergödningen får konsekvenser. I Danmark, som har en stor grisuppfödning, har gödseln från grisarna skapat stora problem. Man kan inte längre hitta näringsfattiga jordar som de på Öland och Gotland utan mycket av Danmarks växtlighet är enbart grönt och frodigt. Detta har gjort att den floran och faunan som trivs på näringsfattiga marker har decimerats. De höga kvävemängderna i jorden har också påverkat grundvattnet och därmed dricksvattnet. För höga halter av kväve (det man undersöker är egentligen kvävejonen nitrat) i föda eller vatten ger en förhöjd risk för cancer. I Europa generellt sägs det vara 6 % av dricksvattnet som ger en förhöjd cancerrisk. I Danmark är motsvarande siffra 20 % av dricksvattnet. Generellt sett kan man säga mängderna kväve i naturen har kommit upp till sådana mängder att man har svårt att se förutse vad som kommer att hända. Detta enligt Stockholm Environment Institute.

   Ett viktigt näringsämne att tillföra jorden i både ekologisk och konventionell odling för att få grödorna att växa så bra som möjligt är fosfor. I ekologisk odling tillförs det genom växtföljd och kompostjord medan i konventionell odling tillförs fosfor genom konstgödsel. Fosfor finns naturligt i växtmaterial och i jorden och bryts inte ned. Om man komposterar växtmaterialet överförs fosforn till jorden. När man sedan sprider ut kompostjorden på odlingsmarken så att nya grödor kan ta upp ämnet har man bildat ett kretslopp för fosfor vilket gör att man inte behöver ta in fosfor utanför gården eller odlingslotten. I konventionell odling är det tvärt om. Där måste man hela tiden tillföra fosfor utifrån genom konstgödsel eftersom man inte tar till vara på det som redan finns i gammalt växtmaterial och i jorden. Dessutom så utarmar man jorden mycket mer eftersom man odlar mycket färre grödor på sina marker. En stor variation på grödor gör att utarmningen minskar. Problemet som livsmedelsproducenterna nu börjar oroa sig mer och mer för att är att fosforn, som utvinns i speciella fosforgruvor, börjar ta slut. Åtminstone den som är åtkomlig för människan. Och det är inte som med oljan att man beräknar att den är helt slut inom sådär 200 till 400 år kanske utan fosforn kommer antagligen ta slut under vår eller våra barns livstid. Man beräknar att den är slut inom 50 till 100 år. Enligt en studie från Linköpings universitet så är antagligen tillgången på utvunnen fosfor mindre än efterfrågan omkring 2035. Detta gör såklart det konventionella och industriella jordbruket väldigt sårbart. Om man inte ställer om till ekologiskt eller åtminstone ett jordbruk där man gör sig oberoende av konstgödsel med fosfor i tid kommer orsaka stora försörjningsproblem när det gäller livsmedel. Dessutom rör det sig inte om något enskilt land där det kommer uppstå svält utan detta problem kommer att vara globalt eftersom världen idag är så beroende av konventionellt odlad mat. Det orovekande är att man redan har kunnat se konsekvenserna av en matbrist pga. en dålig tillgång på konstgödsel. Under matkrisen 2008 steg priserna på konstgödsel med 800 %. Kostnaden slog hårt både mot producenter och konsumenter. Priset har fallit tillbaka sedan dess men aldrig återvänt till de låga nivåer som var innan början på 2000-talet. Med andra ord, dyrare konventionell mat är att vänta. 

Bon Iver - Holocene

Mitt första surdegsbröd!

Har blivit med surdeg. Jag vågade ta steget. Surdegar har tidigare skrämt mig lite. För en som inte har bakat med surdeg innan så verkar det vara så mycket prestige inblandat i brödbaket. Alla böcker som ges ut, surdegshotell och lyxkrogar som serverar sitt egna surdegsbröd. Dessutom så verkar det vara  en stor uppoffring att ha en surdeg. Ungefär som att skaffa barn typ. Okej det där sista var kanske lite överdrivet men ni fattar poängen. 

Men idag tog jag tag i min fobi och bakade ett förvånansvärt gott och saftigt bröd innehållandes kummin. Brödet är gjort på en rågsurdeg. Receptet tog jag från Martin Johanssons "Enklare bröd" som både innehåller snabb och långjästa bröd med jäst och surdegsbröd (bra bok för övrigt). Jag tyckte hela processen var superenkel. Det enda som skiljer jämfört med bröd med jäst är att jästiden är någon timme extra. Det som jag kan tänka mig kan upplevas som lite knepigt med att baka med surdeg är att starta själva surdeg. Jag har fått två startkulturer till mina degar så jag har inte testat det än. Men det ska tydligen vara lite pyssel i början. Men i alla fall, mer surdegsbak är att vänta!   


Ett recept som liknar det jag prövade från paindemartin.blogspot.se

Och hans surdegsskola

Mat och miljö Del I

Lägger upp några utdrag ur mitt projektarbete på Capella "Mat och miljö -  ett projektarbete om tillvaratagande av grödor och vikten av en ekologisk livsmedelsproduktion".

Vikten av en ekologisk livsmedelsproduktion

Mat och miljö är hårt sammanlänkade. Bland de miljöproblem som finns är livsmedelsproduktionen i världen en starkt bidragande faktor till att de har uppstått. Ett exempel är övergödningen i Östersjön som är orsakad av spridningen av konstgödsel från det konventionella jordbruket. Det kan på ett ytligt plan ibland vara svårt att förstå varför man ska köpa ekologisk mat. Maten är ofta dyrare och åtminstone i Sverige så verkar det inte vara så där värst stor skillnad på konventionell och ekologisk odling. Men på ett djupare och ett mer långsiktigare plan så är konsekvenserna av ett konventionellt lantbruk förödande för miljö och människor.

Syftet med del här första delen i mitt projektarbete är att genom fakta belysa betydelsen av att vi ställer om till en ekologisk och hållbar matproduktion. Med ekologiskt och hållbart menar jag att det både ska vara hållbart för miljön och för människorna som producerar och äter maten. Dvs. att inga kemikalier eller konstgödsel ska användas, matproduktionen ska till största möjliga mån vara nationell, regional eller lokal och att personerna som arbetar med odlandet inte ska fara illa.

Sojan
Idag importerar Sverige ca 300 000 ton soja fram för allt från Brasilien. Den största svenska importören är bondekooperationen Lantmännen med 2/3 av den totala mängden. Soja används fram för till djuruppfödning i Sverige. Denna användning har ökat explosionsartat, sedan 1990 har sojafodret som ges till djuren mer än fördubblats. Anledningen till att soja har vunnit sådana framsteg är för att bönorna är så proteinrika vilket gör att djuren kan växa snabbare. En böna innehåller 40 % protein jämfört med 10 % för havre och korn. Idag produceras det redan så mycket soja att alla människor i världen skulle ha sitt dagsintag av proteiner säkrat om sojan hade sålts direkt som ett vanligt livsmedel.

   Vad är då problemet med att vi i Sverige har blivit så beroende av sojabönan för djuruppfödning? I Brasilien förekommer det nästan enbart monokulturjordbruk i de stora sojaregionerna där användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel är betydligt högre än i Sverige. Idag i Brasilien går det åt 5 liter bekämpningsmedel per person och år medan den motsvarande siffran i Sverige är 0,2. Detta får också konsekvenser. Under 2007 förgiftades över 6000 personer varav 209 av dem dog. Dessa siffror är vad myndigheterna känner till. Det riktiga antalet anses vara mycket högre.

   Ett bekämpningsmedel som används är parakvat. Det spurtar man på sojaplantorna innan skörd för att de ska vissna ned för att underlätta för skördetröskorna att få med sig alla plantor. Eftersom bönorna sitter i baljor så är tanken att parakvatet inte ska nå in i till bönan. Man vet dock inte riktigt om detta är 100 % säkert eftersom baljan på vissa plantor kanske inte har slutit riktigt tätt eller att kemikalien möjligtvis kan tränga igenom höljet. Parakvat är extremt giftigt och dödar i princip allt. Detta gör den så klart också dödlig för människor. Att få i sig en tesked av medlet är tillräckligt för att avlida. Parakvat är sedan 2007 förbjudet inom hela EU och i Sverige sedan 1983.

   Genmodifikationen är också stor inom sojabranchen. Idag har stora sojaproducenter som Paraguay, Argentina och USA nästan helt lämnat konventionella sojabönsorter och gått över till genmodifierade. I Brasilien har det skett en stor omsvängsvängning under bara några år på 2000-talet. Från att under hälften av odlingarna använde genmodifierat utsäde 2004 till att 71 % använde sig av det 2009. Kombinationen med GMO-gröder och kemikalier har gjort att ogräsarter utvecklat resistans mot bemkämpningsmedlen vilket gör att bönderna känner sig tvingade att ta till ännu större mängder eller ännu starkare kemikalier (som parakvat). Lantmännen har beslut på att man inte ska importera GMO-soja. Detta är dock ingen garant för att man i Sverige kan äta djur som är uppföda på genmodifierad soja eftersom vi importerar mycket av vår mat.

   En annan miljökonsekvens av sojaodling är den stora skövlingen av Amazonas regnskog och de långa transporterna som orsakar stora växthusgasutsläpp.

   Om det finns så stora problem med importerad soja skulle inte det inte vara värt att testa att odla soja i Sverige? Faktum är att det sedan 1950-talet har pågått försöksodlingar i Sverige men inte förrän 2005 gav de konkreta resultat då man på Öland och i Skåne prövade med kanadensiska bönor som klarar av ett mer kallare klimat. Idag finns det 25 odlingar i Östergötland, Uppland, Skåne och Gotland på totalt 40 hektar.

En utökad odling av svensk soja skulle antagligen gynna ekologiska bönder som har djur. De kan inte importera soja då de har krav på sig att en stor andel av fodret till djuren ska odlas på egna gårdar. Egenodlad soja till foder skulle kanske förhoppningsvis göra ekologiskt kött mer konkurrenskraftigt. Förhoppningsvis skulle det också vara ett uppsving för sojabönan som livsmedel. Idag används soja flitigt av vegetarianer och veganer och om produktionen skulle bli mer hållbar med mindre transporter, ingen skogsskövling och inga kemikalier eller konstgödsel så skulle fler antagligen basera sin kost på sojabönor vilket skulle vara med fördelaktigt för miljön eftersom kött i sig här en stor miljöbelastning.