Mat och miljö Del II

Lägger upp några utdrag ur mitt projektarbete på Capella "Mat och miljö -  ett projektarbete om tillvaratagande av grödor och vikten av en ekologisk livsmedelsproduktion".

Konstgödseln och övergödningen

Övergödningen och syrebristen i våra hav sprider mer och mer ut sig som konsekvens av det industriella jordbruket. Kväve, fosfor och kalium fälls ut i grundvattnet som sedan rinner ut i sjöar och hav. Detta har gjort att bl.a. Kattegatt, Öresund och Östersjön lider av övergödning och syrebrist. Idag råder det syrebrist på en yta som motsvarar hela Danmark i Östersjön. Syrebristen uppstår som en konsekvens av övergödningen. Eftersom det produceras mer biomassa än om det inte skulle skett någon övergödning så tvingas mikroorganismerna i haven ta hand om och bryta ned mer död biomassa. Nedbrytningen kräver syre.
   Det är inte bara i haven övergödningen får konsekvenser. I Danmark, som har en stor grisuppfödning, har gödseln från grisarna skapat stora problem. Man kan inte längre hitta näringsfattiga jordar som de på Öland och Gotland utan mycket av Danmarks växtlighet är enbart grönt och frodigt. Detta har gjort att den floran och faunan som trivs på näringsfattiga marker har decimerats. De höga kvävemängderna i jorden har också påverkat grundvattnet och därmed dricksvattnet. För höga halter av kväve (det man undersöker är egentligen kvävejonen nitrat) i föda eller vatten ger en förhöjd risk för cancer. I Europa generellt sägs det vara 6 % av dricksvattnet som ger en förhöjd cancerrisk. I Danmark är motsvarande siffra 20 % av dricksvattnet. Generellt sett kan man säga mängderna kväve i naturen har kommit upp till sådana mängder att man har svårt att se förutse vad som kommer att hända. Detta enligt Stockholm Environment Institute.

   Ett viktigt näringsämne att tillföra jorden i både ekologisk och konventionell odling för att få grödorna att växa så bra som möjligt är fosfor. I ekologisk odling tillförs det genom växtföljd och kompostjord medan i konventionell odling tillförs fosfor genom konstgödsel. Fosfor finns naturligt i växtmaterial och i jorden och bryts inte ned. Om man komposterar växtmaterialet överförs fosforn till jorden. När man sedan sprider ut kompostjorden på odlingsmarken så att nya grödor kan ta upp ämnet har man bildat ett kretslopp för fosfor vilket gör att man inte behöver ta in fosfor utanför gården eller odlingslotten. I konventionell odling är det tvärt om. Där måste man hela tiden tillföra fosfor utifrån genom konstgödsel eftersom man inte tar till vara på det som redan finns i gammalt växtmaterial och i jorden. Dessutom så utarmar man jorden mycket mer eftersom man odlar mycket färre grödor på sina marker. En stor variation på grödor gör att utarmningen minskar. Problemet som livsmedelsproducenterna nu börjar oroa sig mer och mer för att är att fosforn, som utvinns i speciella fosforgruvor, börjar ta slut. Åtminstone den som är åtkomlig för människan. Och det är inte som med oljan att man beräknar att den är helt slut inom sådär 200 till 400 år kanske utan fosforn kommer antagligen ta slut under vår eller våra barns livstid. Man beräknar att den är slut inom 50 till 100 år. Enligt en studie från Linköpings universitet så är antagligen tillgången på utvunnen fosfor mindre än efterfrågan omkring 2035. Detta gör såklart det konventionella och industriella jordbruket väldigt sårbart. Om man inte ställer om till ekologiskt eller åtminstone ett jordbruk där man gör sig oberoende av konstgödsel med fosfor i tid kommer orsaka stora försörjningsproblem när det gäller livsmedel. Dessutom rör det sig inte om något enskilt land där det kommer uppstå svält utan detta problem kommer att vara globalt eftersom världen idag är så beroende av konventionellt odlad mat. Det orovekande är att man redan har kunnat se konsekvenserna av en matbrist pga. en dålig tillgång på konstgödsel. Under matkrisen 2008 steg priserna på konstgödsel med 800 %. Kostnaden slog hårt både mot producenter och konsumenter. Priset har fallit tillbaka sedan dess men aldrig återvänt till de låga nivåer som var innan början på 2000-talet. Med andra ord, dyrare konventionell mat är att vänta.