Vikten av en ekologisk
livsmedelsproduktion
Mat och miljö är
hårt sammanlänkade. Bland de miljöproblem som finns är livsmedelsproduktionen i
världen en starkt bidragande faktor till att de har uppstått. Ett exempel är
övergödningen i Östersjön som är orsakad av spridningen av konstgödsel från det
konventionella jordbruket. Det kan på ett ytligt plan ibland vara svårt
att förstå varför man ska köpa ekologisk mat. Maten är ofta dyrare och åtminstone
i Sverige så verkar det inte vara så där värst stor skillnad på konventionell
och ekologisk odling. Men på ett djupare och ett mer långsiktigare plan så är
konsekvenserna av ett konventionellt lantbruk förödande för miljö och
människor.
Syftet med del här första delen i mitt projektarbete är att
genom fakta belysa betydelsen av att vi ställer om till en ekologisk och
hållbar matproduktion. Med ekologiskt och hållbart menar jag att det både ska
vara hållbart för miljön och för människorna som producerar och äter maten. Dvs.
att inga kemikalier eller konstgödsel ska användas, matproduktionen ska till
största möjliga mån vara nationell, regional eller lokal och att personerna som
arbetar med odlandet inte ska fara illa.
Sojan
Idag importerar Sverige ca 300 000 ton soja fram för allt från Brasilien. Den största svenska importören är bondekooperationen Lantmännen med 2/3 av den totala mängden. Soja används fram för till djuruppfödning i Sverige. Denna användning har ökat explosionsartat, sedan 1990 har sojafodret som ges till djuren mer än fördubblats. Anledningen till att soja har vunnit sådana framsteg är för att bönorna är så proteinrika vilket gör att djuren kan växa snabbare. En böna innehåller 40 % protein jämfört med 10 % för havre och korn. Idag produceras det redan så mycket soja att alla människor i världen skulle ha sitt dagsintag av proteiner säkrat om sojan hade sålts direkt som ett vanligt livsmedel.
Idag importerar Sverige ca 300 000 ton soja fram för allt från Brasilien. Den största svenska importören är bondekooperationen Lantmännen med 2/3 av den totala mängden. Soja används fram för till djuruppfödning i Sverige. Denna användning har ökat explosionsartat, sedan 1990 har sojafodret som ges till djuren mer än fördubblats. Anledningen till att soja har vunnit sådana framsteg är för att bönorna är så proteinrika vilket gör att djuren kan växa snabbare. En böna innehåller 40 % protein jämfört med 10 % för havre och korn. Idag produceras det redan så mycket soja att alla människor i världen skulle ha sitt dagsintag av proteiner säkrat om sojan hade sålts direkt som ett vanligt livsmedel.
Vad är då problemet
med att vi i Sverige har blivit så beroende av sojabönan för djuruppfödning? I
Brasilien förekommer det nästan enbart monokulturjordbruk i de stora
sojaregionerna där användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel är
betydligt högre än i Sverige. Idag i Brasilien går det åt 5 liter
bekämpningsmedel per person och år medan den motsvarande siffran i Sverige är
0,2. Detta får också konsekvenser. Under 2007 förgiftades över 6000 personer
varav 209 av dem dog. Dessa siffror är vad myndigheterna känner till. Det
riktiga antalet anses vara mycket högre.
Ett
bekämpningsmedel som används är parakvat. Det spurtar man på sojaplantorna
innan skörd för att de ska vissna ned för att underlätta för skördetröskorna
att få med sig alla plantor. Eftersom bönorna sitter i baljor så är tanken att
parakvatet inte ska nå in i till bönan. Man vet dock inte riktigt om detta är
100 % säkert eftersom baljan på vissa plantor kanske inte har slutit riktigt
tätt eller att kemikalien möjligtvis kan tränga igenom höljet. Parakvat är
extremt giftigt och dödar i princip allt. Detta gör den så klart också dödlig
för människor. Att få i sig en tesked av medlet är tillräckligt för att avlida.
Parakvat är sedan 2007 förbjudet inom hela EU och i Sverige sedan 1983.
Genmodifikationen
är också stor inom sojabranchen. Idag har stora sojaproducenter som Paraguay,
Argentina och USA nästan helt lämnat konventionella sojabönsorter och gått över
till genmodifierade. I Brasilien har det skett en stor omsvängsvängning under
bara några år på 2000-talet. Från att under hälften av odlingarna använde
genmodifierat utsäde 2004 till att 71 % använde sig av det 2009. Kombinationen
med GMO-gröder och kemikalier har gjort att ogräsarter utvecklat resistans mot
bemkämpningsmedlen vilket gör att bönderna känner sig tvingade att ta till ännu
större mängder eller ännu starkare kemikalier (som parakvat). Lantmännen har
beslut på att man inte ska importera GMO-soja. Detta är dock ingen garant för
att man i Sverige kan äta djur som är uppföda på genmodifierad soja eftersom vi
importerar mycket av vår mat.
En annan
miljökonsekvens av sojaodling är den stora skövlingen av Amazonas regnskog och
de långa transporterna som orsakar stora växthusgasutsläpp.
Om det finns så
stora problem med importerad soja skulle inte det inte vara värt att testa att
odla soja i Sverige? Faktum är att det sedan 1950-talet har pågått
försöksodlingar i Sverige men inte förrän 2005 gav de konkreta resultat då man på
Öland och i Skåne prövade med kanadensiska bönor som klarar av ett mer kallare
klimat. Idag finns det 25 odlingar i Östergötland, Uppland, Skåne och Gotland
på totalt 40 hektar.
En utökad odling av svensk soja skulle antagligen gynna ekologiska
bönder som har djur. De kan inte importera soja då de har krav på sig att en stor
andel av fodret till djuren ska odlas på egna gårdar. Egenodlad soja till foder
skulle kanske förhoppningsvis göra ekologiskt kött mer konkurrenskraftigt. Förhoppningsvis
skulle det också vara ett uppsving för sojabönan som livsmedel. Idag används
soja flitigt av vegetarianer och veganer och om produktionen skulle bli mer
hållbar med mindre transporter, ingen skogsskövling och inga kemikalier eller
konstgödsel så skulle fler antagligen basera sin kost på sojabönor vilket
skulle vara med fördelaktigt för miljön eftersom kött i sig här en stor
miljöbelastning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar