Mat och miljö Del I

Lägger upp några utdrag ur mitt projektarbete på Capella "Mat och miljö -  ett projektarbete om tillvaratagande av grödor och vikten av en ekologisk livsmedelsproduktion".

Vikten av en ekologisk livsmedelsproduktion

Mat och miljö är hårt sammanlänkade. Bland de miljöproblem som finns är livsmedelsproduktionen i världen en starkt bidragande faktor till att de har uppstått. Ett exempel är övergödningen i Östersjön som är orsakad av spridningen av konstgödsel från det konventionella jordbruket. Det kan på ett ytligt plan ibland vara svårt att förstå varför man ska köpa ekologisk mat. Maten är ofta dyrare och åtminstone i Sverige så verkar det inte vara så där värst stor skillnad på konventionell och ekologisk odling. Men på ett djupare och ett mer långsiktigare plan så är konsekvenserna av ett konventionellt lantbruk förödande för miljö och människor.

Syftet med del här första delen i mitt projektarbete är att genom fakta belysa betydelsen av att vi ställer om till en ekologisk och hållbar matproduktion. Med ekologiskt och hållbart menar jag att det både ska vara hållbart för miljön och för människorna som producerar och äter maten. Dvs. att inga kemikalier eller konstgödsel ska användas, matproduktionen ska till största möjliga mån vara nationell, regional eller lokal och att personerna som arbetar med odlandet inte ska fara illa.

Sojan
Idag importerar Sverige ca 300 000 ton soja fram för allt från Brasilien. Den största svenska importören är bondekooperationen Lantmännen med 2/3 av den totala mängden. Soja används fram för till djuruppfödning i Sverige. Denna användning har ökat explosionsartat, sedan 1990 har sojafodret som ges till djuren mer än fördubblats. Anledningen till att soja har vunnit sådana framsteg är för att bönorna är så proteinrika vilket gör att djuren kan växa snabbare. En böna innehåller 40 % protein jämfört med 10 % för havre och korn. Idag produceras det redan så mycket soja att alla människor i världen skulle ha sitt dagsintag av proteiner säkrat om sojan hade sålts direkt som ett vanligt livsmedel.

   Vad är då problemet med att vi i Sverige har blivit så beroende av sojabönan för djuruppfödning? I Brasilien förekommer det nästan enbart monokulturjordbruk i de stora sojaregionerna där användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel är betydligt högre än i Sverige. Idag i Brasilien går det åt 5 liter bekämpningsmedel per person och år medan den motsvarande siffran i Sverige är 0,2. Detta får också konsekvenser. Under 2007 förgiftades över 6000 personer varav 209 av dem dog. Dessa siffror är vad myndigheterna känner till. Det riktiga antalet anses vara mycket högre.

   Ett bekämpningsmedel som används är parakvat. Det spurtar man på sojaplantorna innan skörd för att de ska vissna ned för att underlätta för skördetröskorna att få med sig alla plantor. Eftersom bönorna sitter i baljor så är tanken att parakvatet inte ska nå in i till bönan. Man vet dock inte riktigt om detta är 100 % säkert eftersom baljan på vissa plantor kanske inte har slutit riktigt tätt eller att kemikalien möjligtvis kan tränga igenom höljet. Parakvat är extremt giftigt och dödar i princip allt. Detta gör den så klart också dödlig för människor. Att få i sig en tesked av medlet är tillräckligt för att avlida. Parakvat är sedan 2007 förbjudet inom hela EU och i Sverige sedan 1983.

   Genmodifikationen är också stor inom sojabranchen. Idag har stora sojaproducenter som Paraguay, Argentina och USA nästan helt lämnat konventionella sojabönsorter och gått över till genmodifierade. I Brasilien har det skett en stor omsvängsvängning under bara några år på 2000-talet. Från att under hälften av odlingarna använde genmodifierat utsäde 2004 till att 71 % använde sig av det 2009. Kombinationen med GMO-gröder och kemikalier har gjort att ogräsarter utvecklat resistans mot bemkämpningsmedlen vilket gör att bönderna känner sig tvingade att ta till ännu större mängder eller ännu starkare kemikalier (som parakvat). Lantmännen har beslut på att man inte ska importera GMO-soja. Detta är dock ingen garant för att man i Sverige kan äta djur som är uppföda på genmodifierad soja eftersom vi importerar mycket av vår mat.

   En annan miljökonsekvens av sojaodling är den stora skövlingen av Amazonas regnskog och de långa transporterna som orsakar stora växthusgasutsläpp.

   Om det finns så stora problem med importerad soja skulle inte det inte vara värt att testa att odla soja i Sverige? Faktum är att det sedan 1950-talet har pågått försöksodlingar i Sverige men inte förrän 2005 gav de konkreta resultat då man på Öland och i Skåne prövade med kanadensiska bönor som klarar av ett mer kallare klimat. Idag finns det 25 odlingar i Östergötland, Uppland, Skåne och Gotland på totalt 40 hektar.

En utökad odling av svensk soja skulle antagligen gynna ekologiska bönder som har djur. De kan inte importera soja då de har krav på sig att en stor andel av fodret till djuren ska odlas på egna gårdar. Egenodlad soja till foder skulle kanske förhoppningsvis göra ekologiskt kött mer konkurrenskraftigt. Förhoppningsvis skulle det också vara ett uppsving för sojabönan som livsmedel. Idag används soja flitigt av vegetarianer och veganer och om produktionen skulle bli mer hållbar med mindre transporter, ingen skogsskövling och inga kemikalier eller konstgödsel så skulle fler antagligen basera sin kost på sojabönor vilket skulle vara med fördelaktigt för miljön eftersom kött i sig här en stor miljöbelastning.