Vegetariska dagen imorgon!

Läste i Fria tidningen att det tydligen är Vegetariska dagen imorgon, den första februari. Tänkte uppmärksamma detta genom att dela med mig av lite bra veganska/vegetariska matbloggar. 

http://vegetarbloggen.com

http://ohsheglows.com

http://hipsterfood.tumblr.com (Driver veganmagasinet Chick pea)

http://vegandad.blogspot.se

Dessutom måste ni se denna fantastiskt härliga musikvideo:

Ha en fin vegetarisk dag imorgon!

Gregory Euclide

Jag håller på att lyssna sönder Bon Ivers senaste album för tillfället. Det är så fantastiskt bra! Men det är inte bara låtarna som är grymma utan även albumets omslag. Bilderna är gjorda av konstnären Gregory Euclide. Jag kollade upp honom och det visade sig att han hade gjort mycket mer än omslaget till Bon Ivers album. Hans konstverk utgår mycket från naturen som speglas i ett sagotillstånd. De påminner lite om John Bauer, Edmund Dulac och resten av det där gänget som var aktiva runt sekelskiftet 1800-1900. De är så vackra att jag vill tapetsera hela mitt rum med dem! 

Här är en länk till hans hemsida: http://www.gregoryeuclide.com

Bra där, Jordbruksverket!

Igår kom Jordbruksverkets rapport: Hållbar köttkonsumtion. I den föreslås en koldioxidskatt på kött eftersom köttkonsumtionen orsakar sådana enorma utsläpp av växthusgaser. Enligt FNO:s rapport "Livestock's long shadow, environmetal issues and options" visar att hela 18 % av de totala utsläppen orsakas av köttproduktionen. 

   Jag har stött på fenomenet köttskatt med just det här argumentet som nämndes ovan: att det är så jäkla skadligt för miljön och djuren med vår köttkonsumtion. Jag har länge tyckt att förslaget är bra men att det låter lite väl utopiskt. Inte kan väl ett sådant här förslag få genomslagskraft hos de stora riksdagspartierna och myndigheterna. Därför blev jag väldigt glad när jag hörde att Jordbruksverket föreslog något så här djärvt(här kan du höra hela rapporteringen). Och att det just var Jordbruksverket och inte Naturvårdsverket som föreslog det. Jordbruksverket är ju generellt mer knuten till producenterna. 

   Jag tror ju inte att en köttskatt kommer att genomföras under den här mandatperioden och speciellt inte med den här regeringen. Landsbygdsministern Eskil Erlandsson (a.k.a köttindustrins stridsspets i miljö- och djurrättsfrågor) var ju snabbt ute och förkastade förslaget med att det var upp till var och en vad man ska äta och att det var bättre att Jordbruksverket istället skulle informera konsumenterna om vad som var bra och dåligt med miljön. Nu är det ju så att flertalet myndigheter har gjort det här under många år. Ändå har köttkonsumtionen ökat med 33 % sedan 1990. Information om problemen med en hög köttkonsumtion hjälper inte när man står i affären och väljer vad man ska äta. Ofta är det då priset som styr eller att man inte ser till helheten som konsument, att man tänker "det skadar väl inte om jag äter lite mer kött". Om alla tänker så (vilket flertalet tydligen gör) så ökar också köttkonsumtionen. 

   Men eftersom frågan nu lyfts och debatteras ökar det möjligheterna för en acceptens. Vid ett eventuellt maktskifte efter nästa val där Miljöpartiet och Västerpartiet (för övrigt de partier som har motionerat i riksdagen om en minskning av köttkonsumtionen) får mer inflyttande över de politiska besluten kan en köttskatt vara möjlig. Men det kan också dröja flera år till innan den allmänna opinionen inser att klimatförändringarnas konsekvenser och att man då måste förändra hela sin livsstil. Jag hoppas ju så klart på att politikerna kan vara mer förutseende än så och införa en radikal klimatpolitik där en köttskatt är inkluderad. 

   Entusiasmen som rådde i början av gårdagen byttes senare till en trött suck över reaktionerna som kom på förslaget. "Rör inte mitt kylskåp" och allt det där. Men jag tänker ändå att detta är ett framsteg eftersom nyhetssändningarna och sociala medier har dominerats av diskussioner om klimatet och djurrätt och köttkonsumtionens inverkan på dessa under hela gårdagen och även idag. 

   För övrigt anser jag att man borde göra en genusanalys av köttskattsdebatten. Samma tidning, en man, en kvinna, två helt olika åsikter om köttkonsumtion och köttskatt: 

En kränkt man

En inte så kränkt kvinna

Slut från mig, hej!

Intressant inlägg på Saltåkvarn-bloggen för ett ekologiskt jordbruk

http://saltakvarn.wordpress.com/2013/01/20/romantisk-bild-av-svenskt-industrijordbruk-hindrar-hallbar-utveckling/

Giftfri mat - en klassfråga

Under året på skolan har vi ju sålt våra egna grönsaker under sommaren och hösten för att få i pengar till våran klassresa. Det har inneburit  att jag har fått testa på att sätta priser på det jag själv har odlat under året. I början så visste man inte så mycket om vad för priser som var rimliga eftersom det är så svårt att värdera den arbetsinsatts som man har lagt ned och sedan uppskatta efterfrågan på lokalodlade ekologiska grönsaker. Klassen försökte följa de riktlinjer vi fått och hålla koll på vad som som sålde bra och vad som sålde dåligt. Men allt eftersom tiden gick så blev vi mer sturska eftersom det var super-lokalodlade ekologiska grönsaker vi sålde. Dessutom var de odlade med kärlek, svett och tårar.  Vi hade fäst oss så vid det vi odlade och tyckte att det var en skam att grönsakerna bara såldes för en tia eller liknade.  Men framför allt var det väl för att vi behövde få in pengar då vi inte hade många månader på oss att tjäna in allt som som behövdes. Detta gjorde att priset på röd-och vitkål sköt i höjden och slutade på 60-70 kr per huvud. Det var förbannat god kål vi hade men man kan ju fråga sig om det var ett rimligt pris när priset för konventionell kål ligger på 5 kr huvudet. Eftersom marknaden i Vickleby (aka, in the middle of nowhere) inte är direkt konkurrensutsatt så sålde vi ändå bra och vi kunde åka på vår klassresa.

Så här i efterhand har jag börjat fundera över det här med priser på ekologisk mat. Generellt är ekologisk mat betydligt dyrare än konventionell mat. Därför är det färre som köper ekologiskt, speciellt om man tjänar dåligt och speciellt om man har en låg utbildning. Därför har tillgången till bra, giftfri mat blivit en klassfråga. Det märktes också när vi stod och sålde grönsaker i somras. Det var inte direkt några ensamstående småbarnsföräldrar som arbetar som städare som handlade av oss utan våra kunder var överklass eller medveten medelklass som semestrade på Öland och som tyckte det var trevligt med lite ekologiska rädisor i sommarsalladen. Jag fick lite samma känsla när jag besökte Green matmarknad i Västra hamnen i Malmö förra veckan. Affären är relativt nyetablerad och har som fokus både vanlig ekologisk mat och mer exklusiva råvaror. Överlag var det bra utbud av ekologiska varor även om jag tyckte att det var lite väl mycket importerat. Men det som gjorde att jag inte blev direkt överförtjust i affären var att den just ligger i Västra hamnen precis intill Turning Torso och att det påminner mer om ett glassigt köpcentrum än en matbutik. Dessutom så har Green matmarknad ett eget parkeringshus. För er som inte har koll på Skåne så är Västra hamnen Malmös svar på solsidan. Allt är nybyggt under 2000-talet och personerna som bor där är därefter. Dessutom är infrastrukturen anpassad till bil i större grad än resten av staden. Priserna på maten i butiken är ungefär som den ekologiska maten är generellt: dyrare än den konventionella. Att man väljer att etablera en ekologisk matbutik där endast socioekonomiskt starka grupper rör sig är förståeligt ur ett ekonomiskt perspektiv men ur ett jämlikhetsperspektiv är det  förkastligt. Då blir det bara de rika eller de med kunskap som kan tillskansa sig en hälsosam och giftfri kost vilket det är idag. Bra ekologisk mat är en klassfråga. 

Detta kräver att producenter och återförsäljare av ekologisk mat tänker efter innan de sätter priserna. Att man inte sätter skyhöga priser bara för att man vet att det finns vissa i samhället som kan betala för det. Priserna ska sättas så att producenterna och matbutikerna går runt och kan ta ut en schysst lön. Inte mer. 

Men ansvaret vilar mest hos våra politiker. Alla måste vara med om vi ska nå ett hållbart samhälle och alla måste kunna få möjligheten att kunna få vara med. Inte bara den medvetne konsumenten. Därför måste det finnas en styrning från politiskt håll som ser till att produktionen av den konventionella matens kostnader och konsekvenser för miljön också återspeglas i priset i mataffären vilket de inte gör idag. Detta gör att fler kan köpa ekologiskt även om de inte har det så fett i plånboken. Och tillgängligheten kommer att öka. Därför är det dags för förtroendevalda att agera. Nu! 

Mat och miljö Del III

Lägger upp några utdrag ur mitt projektarbete på Capella "Mat och miljö -  ett projektarbete om tillvaratagande av grödor och vikten av en ekologisk livsmedelsproduktion".

Situationen för ekologisk mat i Sverige idag

I Sverige så har jordbrukssektorn och livsmedelsförsörjningen genomgått en gigantisk omstrukturering de senaste decennierna. Försörjningsgraden i Sverige har sjunkit rejält sedan 1990. Då var 75 % av maten producerad i Sverige och det var bara speciellvaror som kaffe, te, ris, choklad och kryddor som man importerade. Idag är det bara hälften av maten vi äter som är producerad i Sverige. EU-inträdet gjort det billigare att köpa in mat från andra europeiska länder än att producera den själv. Att matproduktionen i Sverige har minskat är en del av en större trend där antalet svenska lantbrukare minskar. Sedan 1950 har 80 % av de svenska lantbrukarna försvunnit som en konsekvens av att det är svårare att få ekonomin att gå ihop. Antingen måste man utvidga produktionen eller så tvingas man lägga ned vilket har gjort att det svenska lantbruket blivit mer storskaligt med färre ben att stå på. Med de utmaningar som jordbruket står inför både globalt och lokalt för att säkra livsmedelsförsörjningen kan man fråga sig om det inte är en mångfacetterad matproduktion som är bäst för att uppnå ekologi. Långa transporter pga. producenterna kommer längre ifrån konsumenterna och att färre kulturer odlas vilket hit in tills är en konsekvens av storskalighet rimmar åtminstone inte väl med ekologisk odling.

   Även om den ekologiska livsmedelsförsäljningen i jämförelse med den konventionella är pytteliten så ökar den. 2010 var 3,1 % av alla livsmedel som såldes ekologiska. 2011 var motsvarande siffra 3,4 %. Det är en värdemässig ökning med 11 % på ett år och en total omsättning på 9,2 miljarder kronor. En viktig anledning till att försäljningen har ökat under de senaste åren är att den offentliga sektorn, där omkring tre miljoner måltider serveras varje dag, har ökat sina inköp av ekologisk mat. 2006 satte regeringen målet att 2010 ska de ekologiska livsmedelsinköpen uppgå till 25 % inom offentlig sektor, främst då kommuner, landsting och regioner. Detta mål lyckades man inte nå och eftersom regeringen inte har formulerat något nytt mål så är det gamla målet förlängt till 2013. Under de senaste åren har de ekologiska inköpen i offentlig sektor faktiskt kommit ingång rejält och 2011 uppgick de genomsnittliga inköpen till 18 %. Det är en ökning med 30 % på ett år då 2010 års ekologiska andel låg på 14 %. Faktum är att 25 procentsmålet kan nås 2013 om den nuvarande ökningstakten hålls uppe. Under 2011 var det 33 kommuner, landsting och regioner som nådde över 25 procentsmålet. Topp fem är: Lund (43,3 %), Södertälje (41,9 %), Örebro läns landsting (35,4 %), Lerum (34,8 %) och Ockelbo (34,5 %).

   Ett problem är att när man pratar ekologisk mat i offentlig sektor så inbär det inte att den är närproducerad och därmed kan ha släppt ut mycket klimatgaser vid transport. Offentliga organisationer kan inte kräva att några varor ska vara närproducerade upphandlingar pga. att EU:regler sätter stopp för det. Men man måste ändå se det som ett framsteg för att minska rubbningen av ekosystemen. 

En alternativ dagspress

Som det ser ut nu så är en alternativ dagspress på väg att växa fram. Det är Fria Tidningen och ETC som har beslutat sig för att utöka sin utgivning till fem respektive sju-dagar i veckan. Båda har som fokus miljö, social rättvisa och demokrati. Det behövs i ett allt mer likriktat medialandskap. Båda tidningarna har som mål att öka antalet prenumererande till omkring 9000-10000 för respektive tidning. Det är starkt när det råder tidningskris bland de stora drakarna Svenska Dagbladet, DN osv. 

   Jag prenumererar själv på Fria Tidningen och kan rekommendera den. Man får ha lite överseende med att den kan vara lite ojämn ibland rent textmässigt men jag tycker att det har förbättras redan under den korta tid jag har prenumererat.  

   Fria kommer i maj utöka sin utgivning från två till tre dagar i veckan för att inom något år övergå till fem dagar. ETC planerar att kunna starta sin sjudagars utgivning innan valet 2014. 

Det behövs en alternativ dagspress som kan granska makten utifrån ovan nämnda perspektiv. Allt för länge har allvarliga problem i samhället skyfflats under mattan av våra makthavare utan att den borgligt dominerande dagspressen har reagerat. 

Skriv på för en prenumeration redan idag! 

http://www.fria.nu

http://www.etc.se

Testade ett nytt surdegsbröd igår. Resultatet blev väl minst sagt sådär. Det var endast halvklart när jag tog det ur ugnen. 

Jag hade blivit lite styv i korken efter att mitt första surdegsbröd blev så bra så jag frångick ursprungsreceptet lite här och var. Använde andra mängder mjöl och lät mitt börd ha en kortare jästid. Från och med nu ska jag följa recepten slaviskt. 

Receptet som jag inte följde...

Mat och miljö Del II

Lägger upp några utdrag ur mitt projektarbete på Capella "Mat och miljö -  ett projektarbete om tillvaratagande av grödor och vikten av en ekologisk livsmedelsproduktion".

Konstgödseln och övergödningen

Övergödningen och syrebristen i våra hav sprider mer och mer ut sig som konsekvens av det industriella jordbruket. Kväve, fosfor och kalium fälls ut i grundvattnet som sedan rinner ut i sjöar och hav. Detta har gjort att bl.a. Kattegatt, Öresund och Östersjön lider av övergödning och syrebrist. Idag råder det syrebrist på en yta som motsvarar hela Danmark i Östersjön. Syrebristen uppstår som en konsekvens av övergödningen. Eftersom det produceras mer biomassa än om det inte skulle skett någon övergödning så tvingas mikroorganismerna i haven ta hand om och bryta ned mer död biomassa. Nedbrytningen kräver syre.
   Det är inte bara i haven övergödningen får konsekvenser. I Danmark, som har en stor grisuppfödning, har gödseln från grisarna skapat stora problem. Man kan inte längre hitta näringsfattiga jordar som de på Öland och Gotland utan mycket av Danmarks växtlighet är enbart grönt och frodigt. Detta har gjort att den floran och faunan som trivs på näringsfattiga marker har decimerats. De höga kvävemängderna i jorden har också påverkat grundvattnet och därmed dricksvattnet. För höga halter av kväve (det man undersöker är egentligen kvävejonen nitrat) i föda eller vatten ger en förhöjd risk för cancer. I Europa generellt sägs det vara 6 % av dricksvattnet som ger en förhöjd cancerrisk. I Danmark är motsvarande siffra 20 % av dricksvattnet. Generellt sett kan man säga mängderna kväve i naturen har kommit upp till sådana mängder att man har svårt att se förutse vad som kommer att hända. Detta enligt Stockholm Environment Institute.

   Ett viktigt näringsämne att tillföra jorden i både ekologisk och konventionell odling för att få grödorna att växa så bra som möjligt är fosfor. I ekologisk odling tillförs det genom växtföljd och kompostjord medan i konventionell odling tillförs fosfor genom konstgödsel. Fosfor finns naturligt i växtmaterial och i jorden och bryts inte ned. Om man komposterar växtmaterialet överförs fosforn till jorden. När man sedan sprider ut kompostjorden på odlingsmarken så att nya grödor kan ta upp ämnet har man bildat ett kretslopp för fosfor vilket gör att man inte behöver ta in fosfor utanför gården eller odlingslotten. I konventionell odling är det tvärt om. Där måste man hela tiden tillföra fosfor utifrån genom konstgödsel eftersom man inte tar till vara på det som redan finns i gammalt växtmaterial och i jorden. Dessutom så utarmar man jorden mycket mer eftersom man odlar mycket färre grödor på sina marker. En stor variation på grödor gör att utarmningen minskar. Problemet som livsmedelsproducenterna nu börjar oroa sig mer och mer för att är att fosforn, som utvinns i speciella fosforgruvor, börjar ta slut. Åtminstone den som är åtkomlig för människan. Och det är inte som med oljan att man beräknar att den är helt slut inom sådär 200 till 400 år kanske utan fosforn kommer antagligen ta slut under vår eller våra barns livstid. Man beräknar att den är slut inom 50 till 100 år. Enligt en studie från Linköpings universitet så är antagligen tillgången på utvunnen fosfor mindre än efterfrågan omkring 2035. Detta gör såklart det konventionella och industriella jordbruket väldigt sårbart. Om man inte ställer om till ekologiskt eller åtminstone ett jordbruk där man gör sig oberoende av konstgödsel med fosfor i tid kommer orsaka stora försörjningsproblem när det gäller livsmedel. Dessutom rör det sig inte om något enskilt land där det kommer uppstå svält utan detta problem kommer att vara globalt eftersom världen idag är så beroende av konventionellt odlad mat. Det orovekande är att man redan har kunnat se konsekvenserna av en matbrist pga. en dålig tillgång på konstgödsel. Under matkrisen 2008 steg priserna på konstgödsel med 800 %. Kostnaden slog hårt både mot producenter och konsumenter. Priset har fallit tillbaka sedan dess men aldrig återvänt till de låga nivåer som var innan början på 2000-talet. Med andra ord, dyrare konventionell mat är att vänta. 

Bon Iver - Holocene