Hur svårt kan det vara?

Många politiker och offentliga personer pratar ofta om den nödvändiga minskningen av växthusgasutsläppen som om det handlar om att ta ett steg tillbaka i utvecklingen. Som om att det handlar om att överge storstaden för att gå och bo i grottor igen eller att det enda accepterade transportmedlet kommer att vara häst och vagn. Så fel man kan ha.
   Musikern och poeten Emil Jensen skrev en tankeväckande artikel i magasinet Heroes of Today om att det inte handlar om att ta ett steg tillbaka utan om att utvecklas och må bättre. Han tog upp tre saker inom områden där man kan utvecklas enormt som person samtidigt som man lever hur miljövänligt som helst.
   1, Må bra: Emil Jensen genomförde under 2007 en cykelturné i Sverige som en slags aktion för miljön. Efter turnén mådde han hur bra som helst efter all motion han hade fått. Om man då jämför med andra musiker som är på turné som ofta kommer hem försupna och jetlaggade så kan man minst sagt säga att det är ett steg i rätt riktning.
   2, Ät god mat: Emil Jensen berättar att ända sedan han blev vegetarian hade han bara ätit god mat. Sannerligen ett steg rätt riktning både för en som person och för miljön eftersom köttindustrin orsakar enorma växthusgasutsläpp och omoiverat lidande för djuren.
   3, Bli kär: Den tredje punkten är lite svajig rent vetenskapligt men låter ändå ganska logisk. De som blir kära i varandra tenderar efter hand att flytta ihop vilket gör att man utnyttjar befintliga resurser mer. Ett exempel är kylskåpen och frysarna, de är ett av hushållets mest energislukande mackapärer. Singelboende har var sitt kylskåp men om man flyttar ihop med någon så delar man ju på ett. Detsamma borde antagligen gälla för bilar. Dessutom så brukar det vara roligare och lättare om man gör saker tillsammans istället för ensam som t.ex. att cykla. Det kan ju trots allt kännas lite motigt ibland, det där med att motionera.
   Sedan finns det ju områden där det är nödvändigt att ta ett steg tillbaka och inte ha samma standard som vi i västvärlden har nu. Detta gäller ju förstås på den materiella biten där vi måste skära ner på konsumerandet och producerandet av varor för att inte slita i sönder ekosystemen. Jag läste någonstans att denna minskning i materiell standard inte behöver vara så radikal som den låter. Tydligen så räcker det med att gå tillbaka till den materiella standard som rådde på 70-talet i västvärlden så har vi gjort ofantliga insatser för att dra ner växthusgasutsläppen. Kom igen 70-tals standard i Sverige, det borde egentligen inte vara en så jäkla stor uppoffring. När jag tänker på 70-talet tänker jag på ABBA, Ingemar Stenmark, färg-tv och kärnkraftsmotstånd. Det är inte direkt stenåldern.
   Så, må bra, ät god mat, bli kär men köp inte så mycket prylar. Hur svårt kan det vara egentligen?