Mitt första surdegsbröd!

Har blivit med surdeg. Jag vågade ta steget. Surdegar har tidigare skrämt mig lite. För en som inte har bakat med surdeg innan så verkar det vara så mycket prestige inblandat i brödbaket. Alla böcker som ges ut, surdegshotell och lyxkrogar som serverar sitt egna surdegsbröd. Dessutom så verkar det vara  en stor uppoffring att ha en surdeg. Ungefär som att skaffa barn typ. Okej det där sista var kanske lite överdrivet men ni fattar poängen. 

Men idag tog jag tag i min fobi och bakade ett förvånansvärt gott och saftigt bröd innehållandes kummin. Brödet är gjort på en rågsurdeg. Receptet tog jag från Martin Johanssons "Enklare bröd" som både innehåller snabb och långjästa bröd med jäst och surdegsbröd (bra bok för övrigt). Jag tyckte hela processen var superenkel. Det enda som skiljer jämfört med bröd med jäst är att jästiden är någon timme extra. Det som jag kan tänka mig kan upplevas som lite knepigt med att baka med surdeg är att starta själva surdeg. Jag har fått två startkulturer till mina degar så jag har inte testat det än. Men det ska tydligen vara lite pyssel i början. Men i alla fall, mer surdegsbak är att vänta!   


Ett recept som liknar det jag prövade från paindemartin.blogspot.se

Och hans surdegsskola

Mat och miljö Del I

Lägger upp några utdrag ur mitt projektarbete på Capella "Mat och miljö -  ett projektarbete om tillvaratagande av grödor och vikten av en ekologisk livsmedelsproduktion".

Vikten av en ekologisk livsmedelsproduktion

Mat och miljö är hårt sammanlänkade. Bland de miljöproblem som finns är livsmedelsproduktionen i världen en starkt bidragande faktor till att de har uppstått. Ett exempel är övergödningen i Östersjön som är orsakad av spridningen av konstgödsel från det konventionella jordbruket. Det kan på ett ytligt plan ibland vara svårt att förstå varför man ska köpa ekologisk mat. Maten är ofta dyrare och åtminstone i Sverige så verkar det inte vara så där värst stor skillnad på konventionell och ekologisk odling. Men på ett djupare och ett mer långsiktigare plan så är konsekvenserna av ett konventionellt lantbruk förödande för miljö och människor.

Syftet med del här första delen i mitt projektarbete är att genom fakta belysa betydelsen av att vi ställer om till en ekologisk och hållbar matproduktion. Med ekologiskt och hållbart menar jag att det både ska vara hållbart för miljön och för människorna som producerar och äter maten. Dvs. att inga kemikalier eller konstgödsel ska användas, matproduktionen ska till största möjliga mån vara nationell, regional eller lokal och att personerna som arbetar med odlandet inte ska fara illa.

Sojan
Idag importerar Sverige ca 300 000 ton soja fram för allt från Brasilien. Den största svenska importören är bondekooperationen Lantmännen med 2/3 av den totala mängden. Soja används fram för till djuruppfödning i Sverige. Denna användning har ökat explosionsartat, sedan 1990 har sojafodret som ges till djuren mer än fördubblats. Anledningen till att soja har vunnit sådana framsteg är för att bönorna är så proteinrika vilket gör att djuren kan växa snabbare. En böna innehåller 40 % protein jämfört med 10 % för havre och korn. Idag produceras det redan så mycket soja att alla människor i världen skulle ha sitt dagsintag av proteiner säkrat om sojan hade sålts direkt som ett vanligt livsmedel.

   Vad är då problemet med att vi i Sverige har blivit så beroende av sojabönan för djuruppfödning? I Brasilien förekommer det nästan enbart monokulturjordbruk i de stora sojaregionerna där användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel är betydligt högre än i Sverige. Idag i Brasilien går det åt 5 liter bekämpningsmedel per person och år medan den motsvarande siffran i Sverige är 0,2. Detta får också konsekvenser. Under 2007 förgiftades över 6000 personer varav 209 av dem dog. Dessa siffror är vad myndigheterna känner till. Det riktiga antalet anses vara mycket högre.

   Ett bekämpningsmedel som används är parakvat. Det spurtar man på sojaplantorna innan skörd för att de ska vissna ned för att underlätta för skördetröskorna att få med sig alla plantor. Eftersom bönorna sitter i baljor så är tanken att parakvatet inte ska nå in i till bönan. Man vet dock inte riktigt om detta är 100 % säkert eftersom baljan på vissa plantor kanske inte har slutit riktigt tätt eller att kemikalien möjligtvis kan tränga igenom höljet. Parakvat är extremt giftigt och dödar i princip allt. Detta gör den så klart också dödlig för människor. Att få i sig en tesked av medlet är tillräckligt för att avlida. Parakvat är sedan 2007 förbjudet inom hela EU och i Sverige sedan 1983.

   Genmodifikationen är också stor inom sojabranchen. Idag har stora sojaproducenter som Paraguay, Argentina och USA nästan helt lämnat konventionella sojabönsorter och gått över till genmodifierade. I Brasilien har det skett en stor omsvängsvängning under bara några år på 2000-talet. Från att under hälften av odlingarna använde genmodifierat utsäde 2004 till att 71 % använde sig av det 2009. Kombinationen med GMO-gröder och kemikalier har gjort att ogräsarter utvecklat resistans mot bemkämpningsmedlen vilket gör att bönderna känner sig tvingade att ta till ännu större mängder eller ännu starkare kemikalier (som parakvat). Lantmännen har beslut på att man inte ska importera GMO-soja. Detta är dock ingen garant för att man i Sverige kan äta djur som är uppföda på genmodifierad soja eftersom vi importerar mycket av vår mat.

   En annan miljökonsekvens av sojaodling är den stora skövlingen av Amazonas regnskog och de långa transporterna som orsakar stora växthusgasutsläpp.

   Om det finns så stora problem med importerad soja skulle inte det inte vara värt att testa att odla soja i Sverige? Faktum är att det sedan 1950-talet har pågått försöksodlingar i Sverige men inte förrän 2005 gav de konkreta resultat då man på Öland och i Skåne prövade med kanadensiska bönor som klarar av ett mer kallare klimat. Idag finns det 25 odlingar i Östergötland, Uppland, Skåne och Gotland på totalt 40 hektar.

En utökad odling av svensk soja skulle antagligen gynna ekologiska bönder som har djur. De kan inte importera soja då de har krav på sig att en stor andel av fodret till djuren ska odlas på egna gårdar. Egenodlad soja till foder skulle kanske förhoppningsvis göra ekologiskt kött mer konkurrenskraftigt. Förhoppningsvis skulle det också vara ett uppsving för sojabönan som livsmedel. Idag används soja flitigt av vegetarianer och veganer och om produktionen skulle bli mer hållbar med mindre transporter, ingen skogsskövling och inga kemikalier eller konstgödsel så skulle fler antagligen basera sin kost på sojabönor vilket skulle vara med fördelaktigt för miljön eftersom kött i sig här en stor miljöbelastning.

  

Framtiden... 

(...kan vänta)

Tankar på ett tåg

Åkte hem till skåne häromdagen. Med tåg. Jag är inte den som brukar klaga på den svenska kollektivtrafiken allt för ofta. Jag brukar bita ihop och hålla god min. Men den här gången blev jag riktigt upprörd. Det var inte det att tåget var försenat som oftast är den största källan till aggression utan personalens uppförande. En kontrollant rusade in i vagnen och sa med väldigt kall och hög röst "fram på med kort och biljetter" trots att det nästan precis hade gått en tågvärd och kollat biljetterna. Och min kompis som jag åkte med har inte fyllt tjugo än så han åkte på barnbiljett var tvungen att legga. Kontrollanten var sjukt otrevlig och det hela påminde om en razzia. Det gör mig så jävla provocerad. Dels att det har gått så långt att man inte litar på resenärerna och dels att tågbolagen inte inser att de har ett genomgripande samhällsansvar och det är egentligen så att resenärerna som har rättigheter jämtemot tågbolagen eftersom kollektivtrafik (än så länge) är skattefinansierad verksamhet.

Min frustration blev inte mindre när jag läser ett reportage om svensk kollektivtrafik i Sydsvenskan. Artikeln handlade om att kostnaderna för tåg- och busstrafiken ökar och att Skånetrafiken går med mångmiljonsunderskott samtidigt som resandet bara ökar. Skånetrafiken tvingas spara in pengar eftersom man gick med 134 miljoner i underskott förra året. Detta har redan lätt till färre turer och linjer och mindre personal.

Idag finansieras resorna med 60 % av biljettintäkter och 40 % med skattemedel i Skåne. För att täppa till budgetunderskottet måste Region Skåne skjuta till mer pengar samtidigt som staten ser till så att kollektivtrafiken går säker i hela landet instället för att som nu länstrafiken tvingas länga ner turer och avskeda personal. För resenärerna kan inte krävas på mer pengar än de redan gör. Det är redan saftiga priser för att åka tåg eller buss. I artikelns faktarutan stod det att statens bidrag till kollektivtrafiken har minskat med 20 % under perioden 2000 – 2011. Här måste det ske en förändring. För att minska bilismen måste det investeras i infrastruktur och fler förbindelser. Här lyfter regeringen inte ett finger. Man har kastat till Trafikverket någon miljard då och då när det egentligen behövs omkring hundra miljarder för att få rätt på infrastrukturen. 

Jag är så trött på att det är ingen som tar ansvar och att viktiga samhällsfunktioner misshandlas utan något större motstånd. Jag är så urbota trött på att det är i princip ingen av de folkvalda politikerna som inser konsekvenserna av klimatförändringarna och vad som krävs för att förhindra dessa. 

Avslutningsvis läste jag att G4S ska ta över biljettviseringen på tågen i Skåne. Personalen på tågen lär inte bli trevligare.  

Samtidigt på Gotland...

"Därför måste vi stoppa kalkbrottet på Gotland"

Snart finns det ingen annan väg än den radikala, onyanserade.

This is ecocide

 

Fiaskot i Rio

I veckan så pågick Rio+20 för hållbar utveckling i Rio de Janerio. Även om man inte kunde förvänta sig så mycket av mötet är blev resultatet inget mer än ett fiasko. Konferensens slutdokument var endast en återupprepning av de åtaganden som funnit innan och allt var väldigt vagt med uppmaningar och rekommendationer. Det blev inte bättre när Fredrik Reinfeldt var väldigt arrogant endast pratade om marknadslösningar när Ekot intervjuade honom om varför det gick som det gick och varför Sverige inte gjorde mer.
   Såhär är det. Fossila bränslen kommer inte försvinna så länge det går att utvinna mer och så länge det går att känna pengar på det. Och i nuläget kommer varken oljan ta slut de närmaste hundra åren eller oljeindustrin vara en lukrativ verksamhet. Det kan ingen regeringen förneka. Därför måste det vara det offentliga som går in och sätter igång en omställning. Detta kan inte överlåtas till någon marknad.        
   Och försök inte skönmåla EU och Sverige för att vi hitintills har de minst dåliga klimatmålen. Det är västvärldens jävla skyldighet att ta initiativet och få igång en omställning med tanke på hur mycket fossila bränslen vi har konsumerat och hur mycket lidande det har orsakat för resten av världen. Dessutom så gör EU och Sverige långtifrån tillräckligt. Klimatmålen med EU:s minskning med 20 % (eventuellt 30 %) och Sveriges 45-50 % till 2020 räcker inte enligt klimatforskare. Dessutom så ökade Sveriges växthusgasutsläpp med 11 % förra året. Det är inget annat än vidrigt.

Ekots rapportering från Rio+20

Alva Snis Sigtryggsson på Supermiljbloggen

Epic fail

Behöver man säga något mer? 

Deltagarna på Rio+20 har verkligen något att sätta tänderna i. 

http://endfossilfuelsubsidies.org/

Bonderøven är tillbaka!

En ny säsong av "100 % bonde" eller "Bonderøven" som han kallas i Danmark har nu börjat visas på SVT. Det går vad jag har förstått på onsdagar kl 18.15. Se det! Tyvärr ligger det inte på SVT play men man kan se alla säsonger på DR:s hemsida.

Bonderøven på DK

Växtkraft

 Mycket händer nu. Vi planterade ut gurkor för ca två veckor sedan och de har växt som bara den sedan dess. Skymtade igår de första frukterna på plantorna. Förhoppningsvis så kan vi börja skörda efter midsommar. 

 Morots- och palsternackabädden

 Stenläggningen av mötesplatsen är nästan klar. Nu måste vi bara fixa stolar och bord. 

 Blomman för dagen.

 Kvannen. 

Vi har även hunnit med att plantera ut sötfänkålen och sellerin. Den bädden var vi tvungna att täcka eftersom plantorna förfarande är känsliga för frost. 

Vegans of the world, unite and take over

I min klass går det tre veganer. Jag brukar ha matlag med två av dem på helgerna. Jag har fått en helt ny syn på veganism sedan jag började umgås med veganer regelbundet. Att det inte bara är köttindustrin som är åt helvete både miljömässigt och etiskt utan även mejeri- och äggindustrin har jag börjat att inse mer och mer. Jag kallar det för en industri för det är precis vad det är. De glada korna på grönbete som finns på mjölkpaketen tillhör sällan verkligheten. Ofta, speciellt om det inte är en ekologisk djurhållning, så lider nötdjur brist på att få utöva sitt naturliga beteende och man pressar kornas juver till att producera så mycket mjölk som möjligt. Detta gör att juvren blir överdimensionerat stora och orsakar enormt lidande för korna. Jag tror att många vet om detta redan bara det att man inte orkar bry sig om det.
   Tydligen så måste man ha ett stort tålamod när man är vegan har jag märkt. Jag får som vegetarian även ibland känna på detta tålamodskrävande bemötande. För man blir hela tiden ifrågasatt eller får pikar för sitt kostval. Inte bara att folk ironiserar över att man är vegan utan också att personer är på en direkt om man äter något som är icke-veganskt som när man tar animaliskt smör på mackan för att det inte finns något vegetabiliskt också så frågar de: "Är det där verkligen veganskt? Nej klart att det inte är eftersom det aldrig finns några veganska alternativ! Bara för att man frångår att vara vegan ibland och äter lite ägg eller smör så hackar folk på en direkt. Det brukar så klart oftast då vara fullblodade köttätare (läs vita kränkta män). De borde kanske titta lite mer på sig själva och se vad de kan göra för att minska lidandet och miljöförstöringen inom livsmedelsindustrin. Vegans of the world, unite and take over!

Första utplanteringen!

Första utplanteringen är avklarad. Kvannen är på plats. 

Dessutom så upptäckte vi något överraskande. Vi hittade en gammal morot från föregående säsong när vi höll på att rensa kvickrot för en månad sedan. Vi tänkte att vi planterar ut den så kan vi kanske får lite morotsfrön av den eftersom morot är en tvåårig växt. Första året så blir det en rot, den som vi äter, och andra året så går den i blom. Och titta! Den har kommit upp! 

Hasselflätning och sådd

Det har varit dåligt med bloggande den senaste veckan vilket tyvärr känns som ett återkommande tema men jag får ursäkta mig med att jag har haft apmycket att göra. Hasselflätning, sådd, mycket teori och vårlöksplugg. Dessutom låg jag utslagen i en dunderförkylning under helavalborgshelgen. 

Hasselflätningen gjorde vi förra veckan. Det var ganska tröttsamt. Vi hämtade hassel i en skog nära skola. Alla är inte riktigt klara än men hittills så har vi fått såga upp tre bilsläp. Givetvis gjordes detta under totalt ösregn. 

Det folk har gjort varierar lite men vår grupp gjorde ett rätt så stort vindskydd till vår lott där vi ska ha vår mötesplats. Tycker att det blev helt okej.  

 Sen gjorde vi även ett litet staket av mindre hasselpinnar som vi slog ned i marken för att göra en liten gränsmarkör till lotten intill. Bland de andra grupperna i klassen så gjorde man bland annat växtkoner till bönor och tomater och flätade hassel för att göra kanter till sina upphöjda bäddar. 

Rotsellerin som skolades för två veckor sedan tar sig fint. 

Även anisen. 

Vi har fått ovälkomna gäster i varmväxthuset: möss! De hade ätit på tomatplantorna så det blev till att gillra en musfälla. Det lite konstiga var att jag kvällen innan hade sett på 100 % Bonde där det handlade om att han hade drabbats av musattacker på sina tomatplantor.

Vi har nästan blivit klara med med vår morots- och palsternackabädd. Det är bara den gula morotsorten "Yellowstone" som vi inte har sått än. Sen ska den bädden täckas med väv. 

Vi han även med att så första omgången med dill. 

Om jag visste att jorden skulle gå under i morgon 

skulle jag i dag ändå 

plantera mitt äppelträd.

Martin Luther 

Lotten tar form

Vår ritning för Apiaceaelandet, ca 100 kvadratmeter 

Sötfänkålen tar sig fint. (Note to myself : måste omskolas nu!) 

Rotsellerin också. 

Uppgrävning av bäddar. I närmaste bädden ska vi bl.a. ha Rotkörvel och Sockerrot. 

Här ska bl.a. Sötfänkål, Rotselleri och Själkselleri vara.

Intill den går kurvan ska vi försöka odla Anis. Får se om vi lyckas. Våran lärare sa att tidigare elever hade försökt men hade misslyckats. Vi har bladselleri som backup.

Tänkt mötesplats med fikabord och stolar där vi kan blicka ut över våra ägor. 

Regeringen har världens chans men väljer Lundinmannen

En del har kanske missat det men den svenska regeringen har för tillfället en fantastisk möjlighet att motarbeta oljeutvinning i Arktis. Sverige är nämligen ordförande i det arktiska rådet. Rådet består av Ryssland, USA, Kanada, de nordiska länderna och sex representanter för ursprungsbefolkningen. Arktiska rådet är en plattform för samråd och samarbete för de arktiska länderna med omnejd. Eftersom man nu på senare tid har kommit på att det går att utvinna olja i Arktis då det numera inte är en massa is ivägen så har det här blivit en fråga för Arktiska rådet. Men en oljeutvinning i Arktis är problematisk på många sätt, dels för att det är ett oerhört känsligt område och om det skulle ske oljeutsläpp liknade det i mexikanska golfen för två år sedan så hade det varit betydligt mer svårsanerat pga. bland annat kylan och de stora avstånden till de närmsta samhällena. Sedan är Arktis en av de sista platserna på jorden som fortfarande inte är exploaterade av människan. Är det verkligen ett måste att människan ska kolonisera hela jordklotet. Ska det inte få finnas några orörda platser kvar där det biologiska livet kan få vara ostört. Den tredje anledningen är att Arktis sitter på ganska stora oljetillgångar som gör att västvärlden skjuter upp omställningen från fossil energi ytterligare en tid vilket kommer med största sannolikhet ha katastrofala konsekvenser för ekosystemen.

Även om Sverige är ett pluttland jämfört med Ryssland, USA och Kanada så har man nu möjligheten att sätta agendan i och med ordförandeskapet. Dessutom så hade det varit bra om någon hade kunnat sätta ned foten jämtemot de ovan nämnda storländerna och deras ofantliga koldioxidutsläpp. Men vad gör vår regering? Det räcker tydligen inte att vi redan har en mesig centerpartist till miljöminister som ska driva Sveriges miljöpolitik. Nä i Arktiska rådet där så många betydelsefulla frågor kommer att avgöras så sätter man Carl "Lundin Oil" Bildt att representera Sverige. Mannen som har suttit i de flesta oljeföretags styrelser. Regeringen försöker inte ens driva en klimatpolitik. Det gör mig uppriktigt ledsen för även om jag inte röstade på Alliansen i föra valet så känns klimatfrågan ändå som om det är en så allmängiltig fråga att det inte skulle spela någon roll vilken färg det var på regeringen. Alla regeringar måste föra en progressiv klimatpolitik.

Utopia?

Save the Arctic!

En månad på Öland

Det har nu gått en månad sedan jag började på Öland. Det har varit väldigt intensivt men jag här helnöjd med det jag har varit med om hitintills. Lärarna är bra och jäkligt positiva och de personer som går i klassen är väldigt trevliga med helt olika bakgrunder. 

Våra myskankor håller rent från ohyra i frukträdgården.

Dessutom ger de hyfsat med ägg.

Melvin, vår gås.

Vi började med träd och buskar. Mycket beskärning stod på schemat men även växtkännedom vilket innebar att vi skulle lära oss känna igen ett femtiotal träd och buskar och kunna deras latinska namn. I slutet av träd och buskar-kursen höll vi på mycket fruktträdsbeskärning. Jag blev helt såld, det var så jäkla kul att klättra i träd och klippa bort fruktved. Just att man måste lägga ner så mycket tanke bakom varje beskärning  och tänka på hur trädet kommer att må är ganska fascinerande. Det är en hel vetenskap.

Odlingslotten 

Efter träd och buskar var det dags för odlingen. Jag tillsammans med två andra blev tilldelade en lott på ca 100 kvadrat. Växtfamiljen vi skulle odla där var Apiaceaefamiljen (flockblommiga växter). Familjen innehåller bland annat morot, palsternacka, dill, persilja, fänkål. selleri, körvel, kvanne och anis. Odlingslotten mättes upp och därefter så gjorde vi en ritning på hur vi ville att lotten skulle se ut. Vi fick plugga på om familjen en del innan vi kunde börja odlingsplanera och bestämma vilka sorter vi skulle ha. Väl där så var det ett evigt letande i frökataloger och förhandlande mellan parterna om vilka sorter vi skulle ha. Alla hade sina favoriter. Men till slut blev vi klara och äntligen fick vi ut och gräva. Landet hade kvickrot i MASSOR. Det tog över en vecka att grepa igenom landet och sedan köra ut komposten. Men förhoppningsvis kommer vårt arbete att löna sig.

Nu är det påsk och jag är hemma i Skåneland. Det är skönt att få ta det lugnt en vecka och få smälta alla nya intryck. Det känns verkligen som jag har hittat rätt. I höstas innan jag hade sökt in till den här utbildningen kände jag mig ganska vilsen och visste inte vad jag skulle pyssla med kommande år. Det enda jag visste var att jag på något sätt ville hålla på med miljöfrågor och vara ute i naturen. Det var nog en jäkla tur att jag kom in på den här utbildningen eftersom jag nu har fått upp ögonen för områden som trädvård vilket jag inte visste någonting om innan jag började på Öland.

Den första förkultiveringen av rotsellerin sket sig.

När jag kommer tillbaka från lovet är det fullt ös medvetslös. Då är det vårstäd, gödsling av landet, fräsning, gräva upp bäddar, förkultivering och sådd av alla fröer som gäller. Allt ska helst hinnas med i samma vecka.

Påsk, konstutställning och tåg

Tänkte att jag skulle fortsätta med detta att tipsa om projektarbetsbloggar. Som denna där några tjejer ska ha en utställning nu i påsk som tar upp miljöförstöring och hur vi kan förändra.

Själv ska jag snart påbörja en 11 timmar lång tågresa och ta mig söderut i vårt land till blommande påskliljor. Man kan verkligen önska att järnvägsnätet skulle byggas ut. Härifrån är det 4 timmar med bil till Oslo, där en vän till mig har sin pojkvän. Men tågresan dit går på 10 timmar. Inte konstigt att folk flyger istället.

I skuggan av det Stora Alvaret

I need another place

Will there be peace

I need another world

This one's nearly gone

Still have too many dreams

Never seen the light

I need another world

A place where I can go

I'm gonna miss the sea

I'm gonna miss the snow

I'm gonna miss the bees

I miss the things that grow

I'm gonna miss the trees

I'm gonna miss the sunI miss the animals

I'm gonna miss you allI need another place

Will there be peace

I need another world

This one's nearly gone

I'm gonna miss the birds

Singing all there songs

I'm gonna miss the wind

Been kissing me so long

Another world

(Antony and the Johnsons)

Att starta en grön revolution

En spåning skriven för någon vecka sedan som aldrig kom upp på bloggen. 

Som jag berättade tidigare i veckan så är jag nu på plats på Öland. Det har varit en väldigt spännande vecka med allt nytt. I fredags på eftermiddagsfikan så fick alla i klassen resten presentera sig och vad de hade för tankar med att gå den här trädgårdsutbildningen. Det var väldigt intressant att lyssna på. Något som överraskade mig var att så många hade valt den här utbildningen för att lära sig som småskalighet, självhushållning och ekologism. Dessutom var det några som hade valt den här utbildningen för att få en omstart i livet. Jag hade från början trott att de flesta som skulle gå i min klass skulle gå här för att förbereda sig inför en karriär. Men så var det alltså inte utan de flesta hade valt utbildningen för att man har ett djupt engagemang för miljöfrågor och en medvetenhet om att något är fruktansvärt fel i vårt samhälle. Dessutom har diskussionerna vid matbordet ofta handlat om att någonting drastiskt måste göras nu för att inte vi ska förstöra fundamentala delar av vårt ekosystem. Orden ”grön” och ”revolution” användes förvånansvärt ofta i samma mening. Detta är någonting som jag har känt på mig det senaste året att det verkligen håller på att hända någonting bland unga människor. Att medvetenheten och viljan att förändra är mycket större idag. 

För några år sedan när klimatfrågan var som hetast så handlade det mesta om att man skulle byta ut sina glödlampor och köpa energisnåla vattenkokare. Typ ekokapitlism. Sen kom den stora depressionen efter COP15 då klimatfrågan inte nämndes någonting i media som vara fram tills för nästan ett år sedan. Sedan dess har det börjat börja bubbla rejält bland många olika människor. Det är kanske inte så att folk dras till olika miljönätverk eller partier utan det är snarare så att människor som privatpersoner gör aktiva val för att förändra sin livsstil. Man lagar bra mat, ofta vegetariskt, odlar sina egna grönsaker osv. Dessutom så skakade Occupy-rörelsen många regeringar under 2011 med sina protester som ofta riktade sig mot det ekonomiska systemets förödande påverkan på ekosystemet. I Sverige upplever jag det som många är så utleda på regeringen i allmänhet och dess miljöpolitik i synnerhet. Utleda på centerpartistisk green washing. Kanske är det dags för en grön revolution eller en ny grön våg? 

Andra världar vi kan bygga

Jag och en klasskompis höll i ett morgonmöte inför personal och elever på skolan för någon vecka sedan. Vi ville uppmärksamma ettårsdagen av Fukushima den 11 mars genom att spela upp den här låten av Glesbygd´n. Idag är det inte många som pratar om konskevenserna för de som bodde i närheten av kärnkraftverket. En intressant artikel i Fria speglar situationen.

Trädälskaren

Den första delkursen vi har haft här på skolan har handlat om träd och buskar. Allt från att lära sig latinska namn utantill, till beskärning av äppelträd har vi gjort under drygt en vecka. Det har varit jäkla kul och skönt. Det är på något sätt rogivande att sitta uppe i ett gammalt äppelträd och klippa bort fruktved. Som introduktion till kursen visade vår lärare en film som hette "Trädälskaren". Den handlade om en man som bestämde sig för att bygga ett hus uppe i ett träd. En lite djupare innebörd med filmen var att träden historiskt sett har haft en väldigt betydelsefull innebörd för människan och att vi har på senare tid börjat tappa denna kontakten i och med att vi blivit mer urbaniserade. Filmen ställer frågan vad den förlorade kontakten med naturen har gjort med oss människor. Det var en jäkligt bra film. Se den!

Tradalskaren.se

Projektarbete om kläder och återvinning

Som projektarbete när jag gick på gymnasiet så hade jag en utställning med kläder i återanvända material och skrev texter om återvinning och att konsumera hållbart. Om något är intresserad av det så hade jag min loggbok som en blogg, som går att läsa här.

Internationella kvinnodagen till ära

Internationella kvinnodagen till ära så kan vi passa på att konstatera att kvinnor statistisk sett lever med miljövänligt än män. Vi kör mindre bil, äter mer vegetariskt och köper mindre energislukande prylar (typ bilar).
Att det ser ut så beror dock till stor del på att kvinnor tjänar mindre än män. Med samma jobb tjänar vi i snitt 83% av det män tjänar, utöver det tillkommer det att kvinnor oftare jobbar deltid och har låglöne yrken. Vilket egentligen suger. Men det är en positiv bieffekt för miljön, för med mindre pengar lever man miljövänligare. För resor, kött och prylar kostar mer pengar - och är dåliga för miljön.

Öland

Fina tulpaner välkomnade mig när jag kom in på mitt nya rum.

Jag ber om ursäkt för det bristfälliga bloggandet från min sida de två senaste veckorna. All heder åt Kim som har hållit fanan uppe. Men jag har i alla fall en hyfsad ursäkt. Jag har flyttat till Öland och ska gå på en folkhögskola här. Utbildningen jag ska gå är en ekologisk trädgårdsutbildning som sträcker sig över en odlingssäsong. Tanken med den här bloggen, i alla fall från min sida, är att jag ska dela med mig av vad jag lär mig här. Men jag har inte börjat med lektionerna än så det dröjer lite innan rapporterna börjar trilla in. Imorgon, torsdag, ska vi påbörja den första delkursen. Då ska vi börja beskära träd och buskar. 

Vår!

Under sista veckan jag var hemma i Skåne blev det vår på riktigt. Nästan ingen frost alls. Så här får ni några vårbilder för snart är det dags att ta sig ut i trådgården och förbereda odlingssäsongen.

Boktips och bokrea

Bokrean är en underbar företeelse. Jag älskar böcker och tycker om när det är billigt. Även om bibliotek egentligen är bättre. Men, vissa böcker vill man ha hemma. Kunna plocka upp och bläddra i när man vill.

Bokrean går förvisso mot sitt slut, men jag tänkte passa på att tipsa om min odlingsbibel. Handbok för köksträdgården heter den, skriven av Israelsson. En fantastisk bok för alla som vill odla. Det var den boken som fick mig att börja odla från första början. Den tar upp i princip allt. Hur man odlar olika sorters växter, hur man förbättrar jorden, marktäckning, bygga en kompost eller hur man planerar växtföljd. Dessutom finns det ett fokus på hur man skapar ett naturligt kretslopp. Får bra insekter i trädgården som håller borta skadeinsekter. Täcka marken med gräsklipp för att hindra att ogräset växer, vilka växter som man kan odla som mellankulturer för att ge jorden ny näring. Mycket som skrivs är för den som har trädgård och trädgårdsland, men det finns även en hel del om att odla i kruka på balkongen. Superbra bok för både den som är nybörjare och som har odlat sen tidigare.

På bokrean hittade jag även en bok som heter samma sak som vår blogg. Nämligen Maria Wetterstrands bok, Den nya gröna vågen. Jag har inte läst den, men tycker att den verkar bra. Låter som att den handlar lite om samma sorts saker som vi skriver om här. Någon som läst den och kan uttala sig?

Kortfilm, kortfilm!

Nu är det mars. Således vår. I Skåne blommar vårblommorna. Norrut är det snö. Men med vasaloppet kommer våren. typ. Det firar vi med en kortfilm. Förvisso en lite tramsig en, men trots det väldigt bra film om hållbar konsumtion.



Outside the box - the movie from Agnes Backegardh on Vimeo.

Både denna filmen och den jag tidigare la ut som handlar om återvinning kommer ifrån en kampanj som Göteborgs kommun driver, En värld utan sopor.

Fenomenet Gerillaodling

Jag tror de flesta har hört talas om gerillaodling eller guerilla gardening men att man samtidigt är lite tveksam till vad begreppet har för djupare innebörd. Rent konkret innebär det att man odlar på någon annans mark utan tillstånd. Motiven kan dock variera då det kan vara hobbyodlare som låter sitt odlande spilla över på andras mark men det kan också vara personer som ser gerillaodling som en politisk aktion där man genom sitt odlande ifrågasätter t.ex. en markägares rättigheter att behandla jordlotten hur som helst.
   I Sverige är det vanligt att man utför gerillaodling på offentliga platser och parker för att visa på att dessa områden tillhör alla medborgare och för att bidra till en trevligare stadsmiljö. Meningen är att odlandet ska komma alla till del så om något ätbart odlas så är det fritt att plocka på sig. Dessutom så är gerillaodling ett ypperligt alternativ för dem som bor i lägenhet och inte har någon direkt tillgång till en egen jordlott.
   Jag har själv inga större erfarenheter av gerillaodling utöver några försök som gjordes i Simrishamn för snart ett år sedan. Då planterades bl.a. lök, potatis och pumpor i en park. Dock så massakrerades dessa försök ganska snart av kommunens parkförvaltning men jag tycker att det är värt att göra ett nytt försök igen i vår!

Wikipedia
Guardian
Wikihow
tillväxt.org

Klädbytardag

Detta med att byta kläder med varandra är på många sätt en lysande idé. Man får en chans att rensa garderoben på saker man inte använder, får nya plagg och blir inte fattigare. Med noll negativ påverkan på miljön. 

Delvis arrangeras det ibland allmänna klädbytardagar på kulturhus eller skolor (eller så får du arrangera det). Annars kan man göra det vänner emellan. Vi var några tjejer på min skola som slogs av idén att byta kläder när vi satt och fikade. Sagt och gjort. Alla kollade i sina garderober efter plagg de inte använder, vi tog allting och la på ett köksbord. Sen fick man rota igenom grejerna, pröva och ta det man ville ha.

Om fler gjorde så skulle vi konsumera mindre kläder. För även om en tröja kan verka ha en obetydligt påverkan på miljön så blir effekten snabbt märkbar. I Sverige köper vi i snitt 24 kg textil per person varje år, mycket av det är kläder. För att producera bomullen till 24 kg textil behövs det ca 24 kg kemikalier och 408 000 liter vatten*. Det blir således en hel del.

 

* Källa: Naturskyddsföreningen

Ta hand om dina skor

All tillverkning av saker kräver som känt mycket energi och råvaror. Eftersom att framställning av både råvaror och energi påverkar miljön negativt så är det bästa att inte köpa mer än vad man behöver.

Men det finns en hel del saker som man behöver. Som skor. Kläder. Möbler. Och många andra prylar. Genom att ta hand om sina saker så ökar man deras livslängd radikalt. Går ett klädesplagg sönder kan man laga hålet, byta dragkedja eller vad som nu är trasigt. Men många saker behöver dessutom tas om hand preventivt för att de ska hålla. Som skor.

Skor som är gjorda av läder ska man torka av med en trasa varje gång de blivit skitiga. Speciellt viktigt är det på vintern med allt salt som hälls på trottoarerna då det torkar ut lädret. Genom att torka av så hindrar man att det blir mängder med ingrodd smuts. Dessutom behöver skorna rengöras ordentligt och sen fettas in en gång i månaden. Lättast är att ta en fuktig trasa och torka rent dem. En gammal tandborste är ett utmärkt verktyg för att skrubba rent vid skarvar och sömmar. När de har torkat så tar man lite skovax/skofett/skokräm på en trasa och gnuggar in. Sen tar man en annan trasa och torkar av om det finns något överflöd. Det återfuktar lädret och hindrar att det spricker.

Dessutom mår inte skorna bra av att användas varje dag. I snitt så svettas fötterna 6 cl per dag, så det blir en hel del som skorna suger upp. Därför behöver de stå tomma varannan dag så de hinner torka. Är de ständigt fuktiga håller de sämre och går snabbare sönder.

Jag kan inte säga att jag tar hand om mina kängor alls så ofta och bra som jag borde. Men när det sammanfaller att jag har tid och kommer ihåg det, då ni.

Flash Mobs får en på bättre tankar

När jag är på dåligt humör brukar jag alltid se på lite Flash Mobs av Power Shift

Återvinning återvinning

Gullig kortfilm om återvinning och historiken om våra sopor.

En värld utan sopor from Hans Eric Melin on Vimeo.

Flytta ihop

Ur miljösynpunkt så är det här med att bo ihop med andra en rysligt bra idé. Rent ekonomisk är det också ofta ett vinnande koncept.

Det är energibesparande på alla sätt och vis. Färre apparater per person behövs när man delar på allt från kylskåp till våffeljärn. Både tillverkningen men även elektriciteten som går åt för att driva dem krävs det mindre av. Dessutom blir det oftast mindre boendeyta att värma upp per person, vilket även det sparar energi. För så länge vi inte har något sätt att framställa energi utan att det är dåligt för miljön är de miljövänligast att använda så lite som möjligt.

Att 47% av alla hushåll i Sverige är singelhushåll känns då onödigt. Men man måste inte heller bo i kollektiv, även om det inte är en dum idé att bo med vänner. Att bo ihop med sin partner eller familj har precis samma effekt.

Detta att bo i kollektiv är hur som helst väldigt trevligt. Eftersom att jag går på en folkhögskola och fick boende genom skolan så hamnade jag tillsammans med en bunt människor som jag aldrig träffat före vi flyttade ihop. Men det funkar väldigt bra. Det finns alltid någon att hänga med. Lagar man middag är det alltid någon annan som också är hungrig och man kan äta tillsammans. Eller att man springer på varandra och tar en kopp te och sitter och pratar. Bestämmer sig för att se en film. Även om det alltid är någon som inte diskar efter sig. Men jag skulle då inte vilja bo själv.

Den bortglömda presentationen

Kalle och Hobbe säger vad man tänker ibland 

Jag har varit så oartig att jag inte har presenterat mig. Jag heter Harald och jag kommer vara medskribent på Den nya gröna vågen. Nu i början på mars kommer jag flytta till Öland där jag ska gå en ekologisk trädgårdsutbildning på en folkhögskola. Därför kommer en del av mitt skrivande handla om vad jag kommer att lära mig där. Men mitt skrivande kommer också handla mycket om politik, ett område där det görs på tok för lite för en hållbar utveckling. Dessutom så kommer jag blogga en del om de stapplande steg jag tar på det gastronomiska området.

//H

Vem är egentligen ansvarig?

Vem som egentligen har ansvaret för att ändra hur vi lever, minska koldioxidutsläppen och allt det där är en fråga som ständigt debatteras.
Folk i allmänhet säger att de inte kan göra något utan att det är politikernas ansvar. Kommunpolitikerna säger att det måste göras på riksdagsnivå, riksdagspolitikerna skyller antigen på kommunalpolitikerna, de enskilda medborgarna eller att det måste tas på internationell nivå. På internationell nivå kan de inte komma överens om vem som måste göra vad utan anser att det är upp till varje land.

Egentligen är det bara att sätta igång. Vi vanliga människor får göra vad vi kan. Lokalpolitiker gör vad de har makt över. Riksdagspolitikerna ditto. Det är allas ansvar då ingen enskild grupp kan skapa tillräckligt med förändring själva. Men om alla agerar kan vi klara av en omställning.

För vi kan själva skapa en förändring. Oavsett om det är att man odlar sina egna grönsaker, konsumerar mindre eller byter uppvärmningssätt till huset man bor i. För tillskillnad av vad vi matas med i media så finns det betydligt mer att göra än att köpa kravmärkt.
Tänk globalt, agera lokalt är på många sätt en bra devis.

De absurda reaktionerna på köttfria måndagar

För någon vecka sedan så införde man köttfria måndagar på gymnasieskolan Spyken i Lund. Detta var ett initiativ som hade tagits av elevrådet och drivits ett tag. När man väl fick igenom förslaget och det började serveras endast vegetariska rätter på måndagar så bröt en något onyanserad debatt ut. Folk reagerade som om de hade blivit personligt kränkta eller som om någon svurit i kyrkan. Men det enda man hade gjort var att man hade ifrågasatt den rådande köttnormativiteten.
   Vi äter allt mer kött och denna utveckling har exploderat under de senaste två decennierna. Konsekvenserna av denna utveckling är enorma belastningar på miljön. Köttproduktionen står för 18 % av de samlade växthusgasutsläppen och 79,5 % av skogsskövlingen i de brasilianska Amazonas regnskogar. En annan aspekt av de negativa effekterna med en för stor köttkonsumtion är att det mycket väl kan vara ohälsosamt att äta så mycket kött som vi gör idag i västvärlden vilket också stöds av tunga instanser. Dessutom ska vi inte prata om det lidande djuren utsätts för under slakten.

   Det centerpartistiska miljöborgarrådet i Stockholm sa angående köttfri måndag så här: 

Köttfri måndag är tvång och leder till att många kastar maten, vittnad det om i #kvallsoppet . Bättre med veg alt och valfrihet.

Okej men om vi vänder på det. Att det jämt och ständigt serveras kötträtter i skolan skulle jag se som tvingande. Detta gäller då de i synnerhet som äter kött men som vill ha omväxling och är miljömedvetna. Och det där med valfrihet. Under de tolv år jag gick i skolan fick jag aldrig välja mellan antingen vegetariska rätter eller kötträtter på dagens meny. Det var antingen eller. Antagligen pga. ekonomiskt tänk. Betydligt bättre då att ha köttdagar och köttfria dagar i skolan. 

   Det är dags att slå håll på den köttnormativitet som råder i västvälden. Det är inte så att man ska tvinga folk att ge upp köttätandet men allmänheten måste inse att den produktionen och konsumtionen som råder idag är skadligt för miljön och för djuren och kan mycket väl vara skadligt för ens egen hälsa. Här måste alternativ lyftas fram som t.ex. närpoducerat och ekologiskt kött men också bildning i vad det finns för alternativ till kött.

Länkar
Supermiljöbloggen

Rebecka Carlsson

Godmorgon! ropade Homsan ivrigt. Får vi komma på visit?

Även jag tänkte presentera mig, som sig bör. Jag är nämligen också inbjuden som medskribent här på bloggen. Mitt namn är Kim, och jag pluggar modedesign. Modedesign är kanske inte det första man tänker på om man nu ska prata om att leva hållbart. Men faktum med att det finns ett stort hållbarhets- och miljötänk. Även om det inte märks på de stora kedjorna som H&M kränger slit-och-släng kläder utan någon tanke.
Men eftersom att modedesign är vad jag pluggar så ägnar jag mina dagar åt att rita och sy. För övrigt har jag köpstopp (vilket främst gäller nya kläder, men slentrianmässigt appliceras på allt) så syr, stickar och virkar vad jag behöver i den vägen. Eller byter till mig med andra. Och likt många konststuderande har jag inte bara ont om pengar utan är även vegetarian och går på yoga.

Min plan är att förgylla bloggen med mina reflektioner och åsikter om vad och hur saker bör ändras för att vi ska kunna leva hållbart. Dela med mig om vad jag gör för att leva lite mer miljövänligt. Ösa galla över korkade politiska beslut. Sen får vi se vad det blir mer. Puss