Har tänkt på det här med massbilismen den senaste tiden. Tvånget att ha en bil för att få vardagen att gå ihop med jobb och annat. Det finns få saker som jag avskyr mer än massbilism. Det är så urbota korkat och fördummande. Även om man bortser från hela miljöproblematiken. Att flera olika personer sitter i varsin bil och glor rakt fram ibland i flera timmar om dagen för att ta sig från och till samma ställe. Jag tycker bara att det är sådant slöseri med tid och resurser. Om man tar tåget eller bussen så får man ju möjlighet att arbeta, läsa, sova, fantisera osv och om man cyklar eller går så håller man kroppen i from. Men om man kör bil så gör man absolut ingenting. Möjligtvis att man kan allmänbilda sig lite genom radion och fantisera lite gran men det är inte mycket man kan göra.
När jag stod och tänkte på det här medan jag omskolade häromdagen så kom jag på att en vän tipsade om en rapport från Planka.nu för något år sedan som behandlade just detta. Trafikmaktordningen heter den och finns att läsa gratis på deras hemsida. Tidigare har jag väl inte varit sådär förtjust i Planka.nu eftersom jag hitintills har tyckt att kollektivtrafiken är något som finansieras delvis gemensamt och då ska man också betala den gemsamma avgiften, annars blir det ju att vissa åker snålskjuts på andra. Dessutom tyckte jag tidigare att hela idén med en avgiftsfri kollektivtrafik var lite pubertal. Men efter att ha läst deras rapport så har jag ändrat uppfattning.
Under de senaste halvseklet har bilen symboliserat frihet och mångas dröm har varit att skaffa sig en bil. Många vill framhäva bilismen med att sätta individen i centrum och därför har bilismen blivit väldigt förankrad i den liberal ideologin. Och det kan verka så vid en första anblick också. Varje individ med en bil har en nästintill obegränsad möjlighet att röra sig fritt utan någon annan lägger sig i. Liberalismens våta dröm. Men om man särskådar det en aning så ser man att det långtifrån bara handlar om en individ med en bil. Det är ju någon som måste måste finansierar alla dessa vägar som alla bilister ska köra på och då är det näst intill uteslutande samhället/staten som får gå in och bekosta det hela. Och vägar är som ni säkert vet inte billigt. Eftersom det är staten som får stå för notan så är blir det per automatik också ickebilister som får vara med och bekosta alla vägbyggen genom inbetalad skatt. Inte så frihetligt och individbaserat á la liberalismen enligt mig i alla fall. Snarare en kollektivinsats och då har jag inte ens nämnt alla statliga regleringar som finns om vad man får och inte får göra. Det vet vi alla som har tagit körkort. Så här kan man fortsätta länge men summan av kardemumman är att bilismen inte utgår från individen utan från kollektiva åtgärder.
En annan intressant aspekt av Trafikmaktordningen är klassaspekten. Bilismen innebär frihet för den som har bil och otaliga ågärder görs för att bilister ska ha den möjligheten. Men de som inte har bil glöms bort. För att citera rapporten:
"...din automobilitet bygger
på någon annans immobilitet. En bil är bara nyckeln till frihet så länge
samhället räknas bort, härav alla bilreklamer som utspelar sig på öde bergsvägar."
Bilismen främjar segregering och skapar klassklyftor. Generellt sett är det den vita medel- och överklassen som har tillgång till bil. De som inte tillhör denna grupp får snällt vänta på nästa buss som för övrigt går för sällan.
Istället för att subventionera bilismen med dessa ofantliga summor så bör man istället sätta tillgänglighet för alla i fokus. Då är en utbyggd kollektivtrafik ett givet svar. Som dessutom kanske är avgiftsfri. Här har stadsplaneringen stora utmaningar eftersom om tillgängligheten ska öka så krävs det stora åtgärder för bygga ihop samhället igen så att man inte behöver förflytta sig hela tiden bara för att man ska handla osv. Att man stärker lokalsamhället med affärer och kommunal service. På det sättet kan man minska det total resandet samtidigt som tillgängligheten ökar. På det sättet kan man fokusera på åtgärder där kollektivtrafik verkligen behövs istället för sentrialmässigt åkande bara för att ta sig till ICA.
Sedan kan jag ha en viss kritik mot rapporten och Planka.nu också. Den tar bara hänsyn till staden och landsbygden nämns inte. På landsbygden måste kollektivtrafiken så klart också öka radikalt och man måste stärka lokalsamhällena. Men detta går bara till en viss gräns. Det funkar inte att ha en buss- eller tåglinje som bara har några resenärer. Det är ohållbart både ur ett ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Dessa måste ha bil för att saker och ting ska fungera.
I alla fall. Jag rekommenderar er att läsa den.
Haj po!
